Riskbedömning, kontrollplan och kontrollansvarig

Byggherren ansvarar för att de tekniska egenskapskraven för en bygg-, mark- eller rivningsåtgärd följs. Kontrollen dokumenteras i en kontrollplan. Riskbedömningen görs för att identifiera risker med den aktuella åtgärden, utifrån dessa risker tas kontrollpunkter fram.

Vid många bygg-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som hjälper byggherren när åtgärderna genomförs.

Boverkets vägledning om riskbedömningar och kontrollplaner

Älmhults kommun har i samarbete med Byggsamverkan Kronoberg och medlemskommunerna tagit fram ett arbetssätt för att följa Boverkets vägledning kring riskbedömningar och kontrollplaner.

Boverket har information och vägledning på sin hemsida. Där hitttar du "Korrekt tillämpning av kontrollsystemet i PBL" och "Boverkets video och tips om riskbedömning och kontrollplan".

Riskbedömning genom riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering

Innan du tar fram förslag till kontrollplan behöver du göra en riskbedömning. Alla ärenden, stora som små, ska tillsammans med kontrollplanen visa upp en dokumenterad riskbedömning. De identifierade riskerna och riskåtgärderna i riskbedömningen noteras sedan som kontrollpunkter i kontrollplanen.

Så gör du din riskbedömning

Det krävs att projektörer och entreprenörer är utsedda innan arbetet med en riskanalys kan påbörjas. Bäst är om samtliga parter som är involverade i ditt projekt hjälps åt att ta fram risker och riskåtgärder. Hur komplex din åtgärd är påverkar omfattningen av handlingarna.

Riskidentifiering görs genom att ta fram en bruttolista med riskmoment där det bedöms vara särskilt svårt att uppfylla regelverket enligt PBL. Exempelvis moment som kräver stor noggrannhet vid utförandet, eller moment som man av erfarenhet vet har varit upphov till vanligt förkommande fel, brister eller skador. Det är viktigt att det finns projekteringsunderlag framtagna för att kunna bedöma vilka riskmoment som finns, som exempelvis ritningar och beräkningar eller andra dokument.

Utifrån riskidentifieringen ska man göra en riskanalys genom att beskriva riskerna för varje moment. På så vis kan man göra en bedömning. Riskanalysen kan utgå från sannolikheten för fel, brister och skador samt vilka konsekvenser som dessa fel brister och skador skulle kunna få. Genom att analysera riskmomenten kan man identifiera de kritiska momenten för den aktuella åtgärden som man avser genomföra.

Det sista steget i riskbedömningen är att värdera hur de kritiska momenten ska hanteras i projektet. Risker med både hög sannolikhet och hög konsekvens ska normalt arbetas ned innan det blir dags för specifika kontrollpunkter. Det är först när man har sorterat bort alla oacceptabla risker och ersatt dem med andra lösningar som de kvarstående kritiska momenten kan resultera i kontrollpunkter i kontrollplanen. Kontrollplanen ska aldrig innehålla några oacceptabla risker.

Hur byggherren har kommit fram till de kritiska momenten kan redovisas som ett försättsblad eller i en bilaga till kontrollplanen.

En riskbedömning ska aldrig innehålla punkter om arbetsmiljö utan endast byggtekniska frågor.

Läs mer om riskbedömning på Boverkets hemsida.

Boverkets hemsida Riskbedömning Länk till annan webbplats.

Exempel på riskbedömning

Som hjälp till dig som ska göra en riskbedömning finns flera exempel nedan på hur en riskbedömning ska se ut samt en guide för hur du gör. Tänk på att du måste upprätta din egna riskbedömning, du kan inte använda dessa exempel.

Du kan använda dokumentet "Riskbedömning som du kan fylla i" för att göra din egen riskbedömning.

Vad är en kontrollplan?

En kontrollplan enligt plan- och bygglagen (PBL) är ett dokument som innehåller de viktigaste kontrollerna för undvika risker och för att säkerställa att den åtgärd som ska utföras kan komma att uppfylla samhällets krav enligt PBL. Kontrollplanen utformas oftast i tabellform där det framgår vad som ska kontrolleras, vem som gör kontrollen, hur och när kontrollen ska göras, mot vad kontrollens resultat ska jämföras med och på vilket sätt resultatet av kontrollen ska redovisas.

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda byggprojektet. Det innebär att den ska var objektspecifik och ha den detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att tekniska krav uppfylls. Det ska också säkerställa att både förbudet mot förvanskning och att kraven på varsamhet följs.

När behövs en kontrollplan?

En kontrollplan krävs för alla bygg-, rivning- och markåtgärder som är lov- eller anmälningspliktiga. Miljö- och byggnämnden kan dock i enskilda fall besluta om att det inte behövs någon kontrollplan när det gäller rivningsåtgärder.

Att ta fram en kontrollplan

Arbetet med att ta fram en kontrollplan bör påbörjas redan vid planering av den bygg-, rivnings- eller markåtgärd som ska utföras. För att ta fram kontrollpunkter ska man utgå från en riskbedömning. Det är byggherren som är ansvarig för att det finns en kontrollplan för åtgärden. Kontrollplanen ska tas fram av byggherren med stöd av sin organisation, vilket kan inkludera entreprenörer, projektörer och övriga konsulter, samt med hjälp av kontrollansvarig.

Kontrollplanens utformning och innehåll

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och säkerställa att väsentliga egenskapskrav uppfylls, att förbudet mot förvanskning följs och att kraven på varsamhet följs.

Kontrollplanen ska innehålla följande uppgifter:

  • Vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse
  • Vem som ska göra kontrollerna
  • Vilka anmälningar som ska göras till miljö- och byggnämnden
  • Vilka arbetsplatsbesök som miljö- och byggnämnden bör göra och när dessa besök ska ske
  • Vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand
  • Vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand

Utöver punkterna ovan bör kontrollplanen även innehålla administrativ information som exempelvis följande punkter:

  • Vilken fastighet och åtgärd som kontrollplanen avser
  • Byggherrens namn och kontaktuppgifter
  • Kontrollansvariges namn och kontaktuppgifter (om kontrollansvarig krävs)
  • Byggherrens organisation, i den utsträckning den är känd
  • Datum för kontrollplanens upprättande
  • Plats för intygande om fullföljd kontrollplan med datum, underskrift och namnförtydligande

Läs mer om kontrollplanens innehåll på Boverkets hemsida Länk till annan webbplats.

Redovisning av kontrollpunkter och tillhörande information är det väsentlig i kontrollplanen. Följande information måste finnas i en kontrollpunkt:

  • Vad som kontrolleras
  • Hur kontrollen ska göras
  • Mot vad kontrollen ska göras
  • Om kontrollen ska göras inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av certifierad sakkunnig
  • Vem som ska utföra kontrollen

Utöver det som anges ovan så blir kontrollpunkten tydligare om den även innehåller följande information:

  • Hur kontrollen ska dokumenteras
  • När kontrollen ska ske
  • Vilka krav som gäller för kontrollen

För att kontrollplanen ska kunna följas upp och för att kontrollanterna ska kunna fylla i de uppgifter som krävs bör kontrollpunkterna även innehålla följande information:

  • Vem som har utfört kontrollen
  • Vilket datum kontrollen utfördes utan anmärkningar
  • Kontrollantens signatur

Läs mer om kontrollplanens utformning på Boverkets hemsida Länk till annan webbplats.

Exempel på kontrollplan och checklista från Boverket

Som hjälp till dig som ska skapa ett förslag till kontrollplan finns exempel nedan på hur en sådan kontrollplan kan se ut och exempel på vilka kontrollpunkter som kan förekomma. Tänk på att man måste upprätta sin egen kontrollplan, man kan inte använda dessa exempel. Du kan använda dokumentet "Kontrollplan som du kan fylla i" för att göra din egen kontrollplan.

Nedan finns också en länk till Boverkets hemsida där ni kan hitta dokumentet ”Stödmaterial för att ta fram en kontrollplan (för byggherrar)”. Detta är en form av checklista som man kan använda som stöd när man tar fram en kontrollplan.

Checklista - Börja bygga, vägen från bygglov till startbesked Länk till annan webbplats.

Nedan följer andra länkar som också innehåller information som rör kontrollplaner.

När ska kontrollplanen lämnas in?

I mindre, enklare ärenden brukar förslag till kontrollplan lämnas in tillsammans med ansökan. På så sätt kan man få bygglov och startbesked samtidigt.

Vid större projekt är det vanligare att förslag till kontrollplan lämnas in efter att beslut om bygglov är fattat. Krävs det tekniskt samråd, vilket anges i bygglovsbeslutet, ska kontrollplanen lämnas in inför det tekniska samrådet.

Den kontrollplan som lämnas in är ett förslag till kontrollplan som ska granskas av byggnadsinspektör.

Startbesked och slutbesked

När byggnadsinspektören granskar kontrollplanen kan hen lämna synpunkter, till exempel att du behöver komplettera eller ändra punkter i kontrollplanen. När kontrollplanen är godkänd fastställs den i ett beslut om startbesked. Startbesked innebär att du får börja med bygg- eller rivningsarbeten.

När bygg-, rivnings- eller markåtgärden är klar ska kontrollplanen verifieras. Det innebär att kontrollpunkterna är kontrollerade och att kontrollplanen är signerad. Den verifierade kontrollplanen ska, tillsammans med tillhörande kontrolldokument för varje kontroll samt andra handlingar som anges i startbesked, skickas till miljö- och byggförvaltningen. När handläggare har kontrollerat den verifierade kontrollplanen och andra handlingar ska ställning tas till om slutbesked kan ges. Ett slutbesked innebär att byggnaden eller byggnadsverket får användas och att ärendet avslutas.

Vad är en kontrollansvarig?

En kontrollansvarig ska ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och ska kunna styrka detta med ett bevis om certifiering. Den person som är kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Innan bygglov kan beviljas eller startbesked kan ges behöver man ange vem som är ens kontrollansvarig. Följande uppgifter ingår också i en kontrollansvarigs uppdrag:

  • Hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan och se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs
  • Närvara vid tekniskt samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid de arbetsplatsbesök som miljö- och byggnämnden genomför
  • Hjälpa byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärder kan ge upphov till
  • Informera byggherren vid avvikelser från föreskrifter och villkor och vid behov meddela miljö- och byggnämnden
  • Dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet
  • Avge utlåtande till byggherren och miljö- och byggnämnden som underlag vid slutbesked
  • Meddela miljö- och byggnämnden om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag

En kontrollansvarig behöver inte närvara vid slutsamrådet men det bör vara av intresse för den kontrollansvarige att närvara, eftersom man vid slutsamrådet bland annat går igenom hur kontrollplanen har följts, eventuella avvikelser, den kontrollansvariges utlåtande och den kontrollansvariges dokumentation.

När behövs en kontrollansvarig?

Huvudregeln i PBL är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga vid åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Men det finns undantag som beskrivs längre ner på denna sida under rubriken "När behövs inte en kontrollansvarig?".

Vem har ansvar?

Det är alltid byggherrens ansvar att se till att kraven i Plan- och bygglagen följs och även att kontrollerna genomförs. Byggherren har yttersta ansvaret även om det finns en kontrollansvarig.

Var hittar jag en kontrollansvarig?

Certifierade kontrollansvariga hittar du hos certifieringsorganen Kiwa och RISE.

När behövs inte en kontrollansvarig?

Vid vissa enklare åtgärder och relativt okomplicerade ärenden, där bedömningen görs att byggherren själv kan uppfylla sitt ansvar, krävs ingen kontrollansvarig.

Nedan, exempel på enkla åtgärder (PBL 10 kap. 10 § och PBF 7 kap, 5 §).

  • Åtgärder som inte kräver lov eller anmälan
  • Små ändringar av en- eller tvåbostadshus
  • Små ändringar av andra byggnader än en- eller tvåbostadshus
  • Åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader
  • Byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en särskilt värdefull byggnad
  • Flytta en eller flera enkla byggnader
  • Åtgärder avseende skyltar eller ljusanordningar
  • Åtgärder som kräver rivningslov på grund av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser
  • Åtgärder som kräver marklov, om åtgärden är liten
  • Fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, om anläggningen är liten och endast avsedd för en fastighets behov
  • Transformatorstationer
  • Parkeringsplatser utomhus, om anläggningen är liten
  • Begravningsplatser, om anläggningen är liten
  • Murar och plank
  • Bygglovspliktiga vindkraftverk, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter
  • Trädfällning, skogsplantering, markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet

I Plan- och Bygglagen definieras ändring av en byggnad som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värden. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad.

Oftast krävs ingen kontrollansvarig för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan (PBL 9 kap. 4 §).

  • Ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus
  • Bygglovsbefriad komplementbyggnad eller komplementbostadshus på högst 30 m²
  • Bygglovsbefriat skärmtak
  • Bygglovsbefriad tillbyggnad högst 15 m²
  • Altan
  • Bygglovsbefriad skyddad uteplats
  • Bygglovsbefriad komplementbyggnad högst15 m², så kallad friggebod
  • Bygglovsbefriade takkupor
  • Inreda ytterligare en bostad utan bygglov (observera att om bostaden ska vara för uthyrning ställs högre krav, bland annat tillgänglighet)

Miljö- och byggnämnden kan trots ovanstående besluta om att det krävs kontrollansvarig, utom för åtgärder som inte kräver lov eller anmälan. Nämndens bedömning får inte överklagas.

Kontakta Servicecenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till servicecenter.

Öppet Stänger kl. 16.00
Hjälpte informationen på sidan dig?