Hållbart byggande

Att bygga på ett hållbart sätt handlar om att se till att det vi bygger är bra för både naturen, människor och ekonomin. Våra åtta riktlinjer beskriver hur vi kan utveckla våra byggda områden för att uppnå våra hållbarhetsmål.

Älmhults kommun vill vara en kommun som tar ansvar för människors livsmiljö, ekosystemet och klimatet och som tar hänsyn till ekonomin i ett längre perspektiv.

De riktlinjer som kommunen har tagit fram har som mål att göra den byggda miljön mer hållbar. Det innebär att vi strävar efter att skapa platser att bo på och utveckla dem på ett sätt som är bra för miljön, inkluderande för alla och samtidigt estetiskt tilltalande.

Åtta riktlinjer för hållbart byggande

Riktlinjerna för hållbart byggande är baserade på kommunens plan för miljöfrågor i miljöplan 2030. Den här planen betonar att allt som byggs i Älmhults kommun bör bidra till att skapa platser där folk kan bo och trivas, samtidigt som det ger goda förutsättningar för alla. Riktlinjerna tar även hänsyn till Agenda 2030, de svenska miljömålen och politik för gestaltad livsmiljö.

Målet med riktlinjerna är att se till att byggda områden blir hållbara både för miljön, samhället och ekonomin. Åtta riktlinjer beskriver hur vi kan utveckla våra byggda områden för att uppnå våra hållbarhetsmål.

Kommunen genomför kontinuerligt en rad olika åtgärder och projekt för att bidra till måluppfyllelsen i Agenda 2030, Sveriges miljömål och politik för gestaltad livsmiljö. Riktlinjerna är ett steg i arbetet med hållbarhet för att nå våra lokala, nationella och globala mål. Riktlinjerna ska även stödja genomförandet av Älmhults kommuns Miljöplan 2030.

1. Vi utvecklar en hållbar bebyggelsestruktur genom rumsliga, integrerade och blandade stadskvarter

Vi utformar rumsliga och integrerade stadskvarter med hänsyn till befintlig bebyggelsestruktur. Vi strävar efter en blandning av olika typer av bostäder och funktioner. Vi utvecklar långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter samt vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.

2. Vi bygger infrastruktur som skapar tillgänglighet, närhet och säkerhet

Vi anpassar lokalisering och utformning av infrastrukturen till människors behov för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan. Vi integrerar infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering samt vatten- och avloppförsörjning i planeringen och byggnationen.

3. Vi underlättar hållbara resor och gynnar mobilitetsåtgärder och hållbara resvanor

Vi skapar förutsättningar för att underlätta hållbara resor. Vi främjar gång- och cykel som färdmedel genom att arbeta med trygghets-, attraktivitets- och säkerhetsskapande åtgärder. Vi gynnar mobilitetsåtgärder och skapar möjligheter för miljöanpassade transporter.

4. Vi skapar mångfunktionella grönytor och mötesplatser i nära anslutning till där människor bor och vistas

Vi skapar, utvecklar och bevarar gröna miljöer med god kvalitet och tillgänglighet. Grönytorna ska främja biologisk mångfald, pollinering och en hållbar hantering av dagvatten samt ge trivsamma ytor som inbjuder till rekreation, lek och utevistelse i vardagen. Mötesplatser ska vara tillgängliga samt upplevas som trygga.

5. Vi tar hänsyn till, förvaltar och utvecklar våra kulturvärden och formar goda gestaltade miljöer

Vi tar hänsyn till det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer, platser och landskap. Vid planering av byggnader och platser ska hållbarhet och arkitektonisk kvalitet inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Arkitektur, form, design och konst ska berika våra livsmiljöer.

6. Vi skapar trygga, tillgängliga och inkluderande boendemiljöer som bidrar till ett socialt sammanhang

Vi skapar bebyggda miljöer som utgår från och stödjer människans behov, som är trygga, tillgängliga och inkluderande. Vi skapar ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer, service och kultur.

7. Vi skapar hälsosamma och säkra miljöer

I våra bebyggda miljöer utsätts inte människor för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, störande ljudnivåer, vibrationer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso-eller säkerhetsrisker. Vi tar hänsyn till solljus i inomhusmiljöer och skugga i utemiljöer.

8. Vi har kretsloppstänkande vad gäller energi, vatten, produkter och materialflöden

Vi minskar miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn och använder energi, mark, vatten och andra naturresurser på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt. Främst ska förnybara energikällor användas. Avfall ska förebyggas samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår ska tas till vara i så hög grad som möjligt. Avfallets påverkan på risker för hälsa och miljö ska minimeras.

Hur uppfylls riktlinjerna

Checklista

För att genomföra det praktiska arbetet med att tillämpa riktlinjerna finns en checklista med konkreta exempel på åtgärder som kan genomföras för att leva upp till riktlinjerna.

Utvecklingen på hållbarhetsområdet sker snabbt och listan med åtgärder ska ses som ett levande dokument som kan revideras vid behov.

Åtgärder väljs i dialog med respektive byggaktör. Aktören kan komma med egna förslag på åtgärder utifrån kommunens riktlinjer.

Checklistan för hållbart byggande Pdf, 2.8 MB.

Bakgrund och definitioner

Definition

Kommunen har definierat alla tre dimensionerna - ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i bebyggda miljöer. Alla dimensionerna måste samverka för att utvecklingen ska vara hållbar.

Social hållbarhet

Det sociala perspektivet innebär att vi skapar en vistelsemiljö som är hälsosam, trygg, tillgänglig och inkluderande, uppmuntrar hälsofrämjande och hållbar livsstil och ger skönhetsupplevelser. Det kulturhistoriska arvet i form av miljöer och byggnader ska tas tillvara och utvecklas.

Ekologisk hållbarhet

Det ekologiska perspektivet innebär att man använder naturresurser så som mark, vatten och energi på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt. Vi tar tillvara och integrerar stadsgrönska och ekosystemtjänster i byggande och förvaltning. För att minimera byggnadens miljö- och klimatpåverkan används ett livscykelperspektiv.

Byggnader och utemiljöer klimatanpassas för att rusta samhället för de utmaningar klimatförändringarna för med sig.

Ekonomisk hållbarhet

Det ekonomiska perspektivet innebär att vi hushåller med resurser, strävar mot kretsloppsekonomi. Det vi bygger ska ha ett tydligt syfte, vara funktionellt och anpassningsbart till framtida behov. Ekonomisk hållbarhet innebär även att vi tar hänsyn till ekonomi i ett längre perspektiv.

Avstämning mot Älmhults kommuns samt globala riktlinjer

Avgränsning

Riktlinjer för hållbart byggande ska gälla för all ny-, om- och tillbyggnad. De gäller även vid förvaltning av befintlig bebyggelse och miljöer. Riktlinjerna gäller för kommunen gentemot aktörer och bolag och inte vid myndighetsutövning mot enskild. Riktlinjerna kompletterar lagstiftningen men ersätter den inte.

Riktlinjer som berör detaljplaneringen fastställs i översiktsplanen.

Riktlinjer för hållbart byggande kompletteras med en så kallad checklista som förvaltningen tar fram. Checklistan används som stöd för bedömning av hur väl olika förslag leder mot uppfyllande av riktlinjerna.

Målgrupp

Riktlinjerna vänder sig till:

  • Kommunala förvaltningar
  • Kommunala bolag
  • Privata aktörer så som fastighetsutvecklare och förvaltare, exploatörer, byggaktörer, energibolag och andra bolag inom samhällsbyggnadssektorn.

Omfattning

Riktlinjerna gäller för:

  • Stadsdel
  • Fastighet
  • Byggnad
  • Allmän plats
  • Infrastruktur

Användande

Riktlinjerna används vid:

  • Projekthandling och gestaltningsprogram för allmänna platser
  • Projektering och byggnation av kommunala fastigheter
  • Markanvisningar (markanvisningstävlingar, byggherresamverkan, direkt anvisningar)
  • Genomförandeavtal (exploateringsavtal, markanvisningsavtal, marköverlåtelseavtal)

Uppföljning

Måluppfyllelserna i riktlinjerna för hållbart byggande ska redovisas i den årliga hållbarhetsrapporten samt i barnbokslutet. Detta ska göras med stöd av checklistan med utvalda och bindande åtgärder, som ska finnas med i alla projekt som riktlinjerna för hållbart byggande kommer att tillämpa.

Uppföljning och redovisning av genomförda åtgärder kommer att ske i samband med ett avslutat projekt. Avslutade åtgärder kommer årligen att redovisas i tabellformat i hållbarhetsrapporten på liknande sätt som redovisning av miljömålen i enlighet med kommunens Miljöplan 2030.

Läs vår broschyr om riktlinjer för hållbart byggande

Riktlinjerna finns framtagna i en broschyr. Du kan hämta och läsa broschyren på biblioteket, kommunens reception eller läsa den här digitalt.

Broschyr för riktlinjerna Pdf, 8.7 MB.

Kontakta Servicecenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till servicecenter.

Stängt Öppnar 22 apr kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?