Jobba i Älmhults kommun

Rabia Andersén är egentligen kock men när hon packade flyttlasset i Marocko för att bosätta sig i Sverige tog hennes yrkesbana en helt annan riktning.

Varför jobbar du med det du gör?

När jag kom till Sverige läste jag svenska och så sökte jag en praktikplats där jag kunde jobba med människor. Det var så jag hamnade på Nicklagården. Min svenska utvecklades snabbt då jag var tvungen att förstå och göra mig förstådd.

Det är ett fint jobb med mycket känslor och jag behandlar brukarna som om de vore mina föräldrar. Hjälp, råd och stöttning får jag av kollegor, vilket jag är så glad och tacksam för.

Hur ser en dag på jobbet ut?

Min typiska jobbdag är nattarbetet och för mig innebär det att jag är på flera avdelningar. På de vanliga avdelningarna bor sköra människor som ibland är svårt sjuka och som lever länge med samma typ av sjukdomar. Vi som jobbar lär känna dem under en lång tid och blir en del i deras vardag. På korttidsboendet kommer personer som till exempel brutit benet och inte kan klara sig själva i hemmet under en begränsad tid. Där bor också person som har vård i sitt eget hem av en anhörig men för att den anhörige ska få avlastning och tid för vila och återhämtning bor hen periodvis hos oss.

När jag arbetar med dem på korttidsboendet lär jag mig nog allra mest. De har så olika behov och bakgrund som vi normalt inte vårdar men under den tid de är hos oss så lär vi oss snabbt vad de behöver. På natten finns också många andra uppgifter att göra som städ och tvätt. Och ibland hinner jag baka marockanska bullar eller bröd, vilket är uppskattat till frukost och fika.

Hur ser det ut med utveckling inom ditt område?

Nyfiken har jag alltid varit och att få nya kunskaper tycker jag är kul. När man arbetar inom vården kan vad som helst hända och jag vill veta hur jag ska agera. Bland annat har jag fått ledarutbildning, demensutbildningen, track-utbildning, blivit godkänd för att ge insulin och sätta sondmat. Och jag har fått utvecklats inom dessa arbetsuppgifter.

Ett exempel är vård av personer som inte kan andas själva utan har en respirator kopplat till sig. Personerna är ofta klara i huvudet men behöver alltid ha en respirator med sig. Det är ett stort ansvar att hjälpa dem, jag har ett liv i mina händer; stannar maskinen riskerar personen att dö.

Vad är roligast eller stora utmaningar på ditt jobb?

Största utmaningen är nog inte det praktiska utan att hantera känslor. Personer kan vara, trötta, förvirrade, aggressiva, dementa eller bara inte ha lust. För det mesta funkar det när vi förbereder personen på vad den ska göra. Det kan handla om att någon inte vill klä på sig. Då lirka vi genom att hålla fram byxorna och säga, titta vad fina, varma och goa de är, jag hjälper dig att sätta på dem. De flesta personer når vi fram till om vi pratar mjukt och positivt.

Har du något tips på hur man orkar?

Mitt tips är att ta en kort semester även på andra tider än sommaren.

Berätta om något som berör dig på ditt arbete

Jag känner glädje och tacksamhet över många små saker som händer. Någon som söker sällskap och närhet, någon som alltid orkar skoja. En boende kallade mig dotter och ville alltid att jag skulle hjälpa med det som behövdes. Vissa personer får man ett band till och det är inte något som jag kan styra.

Nämn några egenskaper som är bra att ha i ditt jobb

Jag har rötter i ett land där man tar hand om sina äldre i hemmet. Hjälper dem tills de dör. Och är grannen sjuk hjälper man hen också. Jag tycker om att hjälpa och har tålamod, så det är nog bra egenskaper. Jag är nyfiken, vill lära nytt, är glad och sjunger gärna; ens humör smittar av sig. Under våra aktivitetsstunder har jag berättat om marockansk kultur och visat kläder och danser. Så att vara social och både kunna lyssna och dela med sig av sig själv tror jag är bra.

Efter att jag gått ut gymnasiet arbetade jag på PostNord men för 8 år sedan kände jag att jag ville göra något helt annat. När jag sökte efter utbildningar fastnade jag direkt för fritidslärare och jag tog min examen för 5 år sedan och har inte ångrat mitt beslut att byta yrkesbana en enda gång. Att jobba på fritidshem blir aldrig tråkigt. Ingen dag är den andra lik och jag får så mycket glädje och inspiration från eleverna. Leendet från ett barn som precis lyckats med något nytt är obeskrivlig.

Hur ser en dag på jobbet ut?

På förmiddagarna, när eleverna går i skolan arbetar jag med planering eller med något projekt och en dag i veckan undervisar jag två klasser idrott. På eftermiddagen har vi olika aktiviteter med eleverna som är på fritids. Vissa av aktiviteterna har vi vuxna planerat samtidigt som eftermiddagarna är elevernas fria tid, så vi låter dem vara med och bestämma så mycket som möjligt. Aktiviteterna har alltid ett syfte för att eleverna ska känna att det de gör är meningsfullt. Exempel på teman för aktiviteter är skapande, teknik, lekar, naturskola och sagoverkstad. Eleverna kan också välja att pyssla, pärla, bygga med lego och klossar, spela spel, eller bara leka egna lekar ute. En stor del av vårt arbete ligger också i att ta ansvar för att alla elever ska känna sig trygga, sedda och trivas på fritids.

Vad är roligast eller stora utmaningar på ditt jobb?

Det roligaste är definitivt att se deras utveckling under de tre år som de går här på Arkens fritidshem. Den största utmaningen är att räcka till. Man har inte alltid tid att se alla barn och hjälpa dem med allt de behöver.

Berätta om någon rolig händelse du varit med om, någon som berört dig på ditt arbete

Något jag minns med värme är faktiskt ett möte med en elev som slutat hos oss. Under tiden eleven var på fritids så hamnade hen ofta i konflikter och vi hade många samtal om rätt och fel. Vi möttes en morgon i korridoren flera år efter att hen slutat på fritids och eleven berättade att de under dagen skulle baka kakor. Jag sa att jag gärna skulle vilja smaka på dem. På eftermiddagen kom eleven bort till min avdelning med en påse och sa att ”De här kakorna är till Malin”. Det värmde mitt hjärta.

Att lyckas skapa relationer som håller över tid med elever som har det tufft är något av det viktigaste som finns i det här yrket. Elevens gest visade så tydligt att vår relation fortfarande var stark trots alla duster vi haft.

Hur får du ihop arbetslivet med privatlivet?

Det kan ibland vara tufft när man som jag och många andra i verksamheten har yngre barn. Under eftermiddagarna är det svårt att ibland kunna sluta lite tidigare för att kunna ta hand om och umgås med egna barn. Och även om vi som arbetar inom denna typ av verksamhet skulle välja att gå ner i tid underlättar inte det då stor del av verksamheten ligger på eftermiddagen. Vi lägger så att säga vårt schema ”bakifrån”. Men här på Klöxhultsskolan har vi ett bra samarbete med kollegor och chef så vi hitta olika lösningar för att alla ska bli nöjda och få ihop privatlivet med arbetslivet.

Nämn några egenskaper som är bra att ha i ditt jobb. Har du dessa egenskaper eller hur balanserar du upp det du är mindre bra på?

Du behöver vara flexibel, lyhörd, lösningsorienterad, lekfull och det är lättare om man är strukturerad. Den biten jag själv behöver jobba på är väl struktur. Det är lätt att glömma bort möten om de är planerade mitt under fritidstiden då här är som mest aktivitet och eleverna behöver stöd och uppmärksamhet. Ibland får jag skynda till möten eller improvisera för att jag glömt något.

Vilken utbildning eller grundkunskap behöver man för att jobba med det du gör?

Du behöver läsa till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Det är en treårig utbildning på universitet som även innebär att du blir behörig i ett visst ämne, oftast bild, musik eller idrott.

– För mig är vatten mer än ett element, det är en del av livet. Min mamma babysimmade med mig och sedan har det bara fortsatt. Jag har simmat i föreningar under hela min barn- och ungdomstid. Känslan av att bäras av vattnet är en passion och att arbeta som simlärare har blivit ett kall och det berikar mitt liv varje dag, berättar Claudia Dörsch, simlärare på Haganäsbadet.

Vid 35 års ålder upplevde jag återkommande fysisk smärta och jag var också mentalt kraftlös; det blev en vändpunkt i mitt liv som förde mig tillbaka till vattnet och vidare till en annan stor passion, triathlon.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Så fort vi får besök är simhallen aldrig obevakad och vanligtvis börjar min dag med att vara i hallen då våra morgonpigga besökare kommer. Sedan tar simlektionerna vid. Där undervisar jag elever i alla åldrar, från nybörjare till avancerade simmare. Jag håller också kurser i babysim, crawl, yoga och vattengym. Under dagen görs också administrativt arbete, som kontroll av skolor och dess elever som ska få simundervisning och översyn av vårt pedagogiska arbete. Med den nya renoveringen är simhallen välorganiserad och ”hallplaneringen” ger oss som arbetar här bra rutiner.

Berätta om något som berör dig i ditt arbete!

Eleverna ger mig de starkaste upplevelserna och de är också min största utmaning. En del barn kommer från länder där simning inte är viktigt. Och en del barn, oavsett var de kommer ifrån, har en rädsla för vattnet och några har en diagnos av något slag. Att hjälpa dem att bygga upp sitt mod och sin beslutsamhet för att våga gå ner i vattnet känns stort. Att sedan vara med och se när rädslan och osäkerhet går över till glädje och stolthet när barnet till slut kan simma ut på djupt vatten är de bästa upplevelser du kan få.

Vad är bra egenskaper att ha om man vill arbeta som simlärare?

Det är att se helhet, ha tålamod, vara flexibel och lyhörd. Jag ser människor holistiskt. Behov och känslor hör ihop och de jag möter har olika sätt att ta sig an utmaningen att lära sig simma. Som babysiminstruktör, simlärare eller yoga-gym och mindfulnessinstruktör utvecklar jag människor. Att kunna simma räddar liv och det är en viktig kunskap att ge. Men för dem som kommer hit för att träna eller leka är det en stunds avslappning och glädje och det är också viktigt att se och uppmuntra. Det skapar positiva energier.

Vad behöver man för utbildning?

För att bli simlärare utbildar du dig till badmästare/badvakt. Jag är utbildad c-tränare för triathlon hos det tyska Olympia sportbunden och sedan har jag specialiserat mig genom utbildning i ämnena simning, holistisk mindfulness och andningsterapier. Grundläggande kunskaper om pedagogiskt arbete eller erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar är till stor hjälp.

Nils de Fine Licht har arbetat som mätningsingenjör sedan 80-talet. Trots sina många år inom yrket så finner han det fortfarande utvecklande. Det bästa med arbetet är den stora variationen och processen med alla olika byggen.

– Det finns inga typiska dagar. Ingen dag är den andra lik, säger Nils.

Ett yrke med mycket variation

Nils fastnade för yrket tidigt när han gjorde värnplikten som fältmätare. Efter det utbildade han sig på en specialkurs i mätningsteknik. Han jobbade sina första år inom branschen i Stockholm innan han flyttade till Älmhult och började jobba på kommunen 1988.

– Det är så roligt att ha fått se utvecklingen inom branschen. Det har varit enorma teknikframsteg på alla områden.

Ett jobb inom kart- och mät beskriver Nils som ett jobb med en hel del omväxling. Alltifrån planering av bygge, möta och hjälpa folk med tekniska frågor till att vara ute på olika uppdrag. Med Nils långa erfarenhet så är han en stor resurs och får vara med inom många olika områden.

– Det gäller att ha en känsla för noggrannhet i denna bransch. Och inte bara hur noggrann man bör vara utan även hur noggrann man ska vara utifrån tid och resurser i olika projekt.

Vilka utmaningar finns det inom kart- och mätbranschen?

– En del av yrket är den personliga kontakten med människor. Att kunna möta dem och förstå deras behov, säger Nils.

Nils beskriver vikten av att vara duktig på att inte bara förstå och känna av vad för behov olika människor har, utan också vikten av att kunna formulera och förklara för dem hur man kan nå dit.

En annan utmaning inom yrket är att vara uppdaterad vad gäller ny teknik, berättar Nils. Att dels hänga med inom all utveckling, men att samtidigt hålla sig kritisk och ifrågasätta om det är till nytta och motiverar kostnaderna för oss i Älmhult. Visst hade det varit trevligt att ha en egen satellit, men…

Nils råd till dig som är intresserad av branschen

– Det är ett flexibelt och givande jobb. Mitt tips är att du först och främst ska skaffa dig en relevant utbildning och sedan bygga upp din erfarenhet. Behovet är stort, så jobb kan jag i princip garantera. Men det är viktigt att du har intresset för det och tycker att det är roligt, säger Nils.

Malin Enoksson arbetar som förskollärare på den öppna förskolan Kotten i Älmhult. Möten med människor och en trygg anställning är bidragande faktorer till att hon trivs bra med sitt arbete.

– Att arbeta som förskollärare på öppna förskolan skiljer sig lite från att arbeta på en ”vanlig” förskola. På öppna förskolan är föräldrar på plats samtidigt som sina barn och de gör aktiviteter tillsammans. Det innebär att jag har alla i fokus och inte bara barnen, säger Malin.

Malin tycker att det bästa med att arbeta som förskollärare är alla givande mötena med besökarna. Det är ett socialt arbete och det är viktigt att alla besökare känner sig sedda och delaktiga.

– Arbetet på öppna förskolan kräver att du gillar att arbeta med människor, både vuxna och barn. Våra besökare är i fokus och det är viktigt att de blir bemötta på rätt sätt, menar Malin.

Frihet i arbetet och möjligheter till fortbildning

Malin känner sig trygg med att ha Älmhults kommun som arbetsgivare. Möjlighet till fortbildning och förmåner så som friskvårdsbidrag är bidragande faktorer till detta, såväl som möjligheten att utvecklas.

– Kommunen vill att vi anställda ska utvecklas och få mer kunskap. Jag får möjligheten att fortbilda mig och det värdesätter jag, säger Malin.

Ytterligare en anledning till att Malin trivs är att hon får utrymme att förverkliga egna idéer.

– Det är ett flexibelt och relativt fritt arbete. Inom ramarna för de riktlinjer och lagar som gäller för öppna förskolan har jag förtroendet att göra egna val när det gäller hur verksamheten ska bedrivas. Jag upplever att mina tankar och idéer om verksamheten tas tillvara på.

Jag brinner för mina elever. Det är eleverna som gör mina dagar som lärare, de som motiverar mig och får mig att vilja utvecklas mer i min yrkesroll, berättar Johan Örsäter, gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Haganäs.

Varför jobbar du med det du gör?

Yrket är väldigt varierande och en dag är aldrig den andra lik. Detta beror ju på att undervisningen och elevgruppen aldrig är exakt likadan, men det beror också på mer subtila ting. Exempelvis vad som händer i världen eller hur elevernas humör är. Den andra anledningen är kanske mer enkel att förklara – kort sagt så tycker jag om mina ämnen. Jag tycker om att lära mig mer om dem, fördjupa mig i dem och hitta nya sätt att undervisa om dem.

Hur ser en dag på jobbet ut?

En typisk dag som lärare är för många utomstående ganska solklar. Vi har våra lektioner, kanske något utvecklingssamtal eller annat möte och rättar våra prov. Men vi lägger ned mycket tid på planering. Att planera och anpassa för över hundra unika elever, försöka hitta lösningar som passar alla och planera för oförutsedda händelser är ett enormt arbete. För att inte nämna efterarbetet. Yrket är alltså väldigt reflekterande där det är viktigt att hitta nya lösningar och vägar, vilket kan vara jobbigt, men också väldigt roligt och intressant.

Vad är roligast eller stora utmaningar på ditt jobb?

En av utmaningarna är att alltid vara först. Exempelvis nu med kriget i Ukraina som eleverna har många olika frågor om. Där gäller det att konstant vara uppdaterad på nytt, lyssna på analyser från experter och vara källkritisk. Jag tror att det är väldigt viktigt att eleverna känner en trygghet i att skolan sitter inne med svar man kan lita på. Speciellt med alla fejkade nyheter och ”journalister” på sociala medier där bilden kanske inte alltid är lika nyanserad.

Hur får du ihop arbetslivet med privatlivet?

Jag jobbar på det. Det är väldigt lätt att älta sådant som hänt under dagen.

Ser jag något på nyheterna 21:30 går tankarna lätt till jobbet. Lösningen tror jag är unik för alla men för min del handlar det till stor del av medie-detox. Ibland tvingar jag mig själv att inte kolla nyheter eller gå in på sociala medier utan att i stället läsa skönlitteratur, vara ute i skogen och umgås med vänner samt familj.

Nämn några egenskaper som är bra att ha i ditt jobb. Har du dessa egenskaper eller hur balanserar du upp det du är mindre bra på?

Det viktigaste att ha är enligt mig ödmjukheten. Slutar jag som lärare med ödmjukhet och går in i någon typ av ”mitt upplägg fungerar bra, jag behöver inte ändra något tills nästa gång” blir det varken bra för mig eller eleverna. Läraryrket handlar om att utvecklas, grunden till utveckling är ifrågasättande och ifrågasättandet kommer från ödmjukheten. Skulle jag nämna en egenskap till skulle jag säga den sociala kompetensen. En lärare som inte kan skapa goda relationer med sina elever kommer inte lyckas som lärare.

Vilken utbildning eller grundkunskap behöver man för att jobba med det du gör?

För att arbeta som gymnasielärare behöver du en ämneslärarexamen. Detta är en examen som tar fem år på universitet där du blir behörig att undervisa i två ämnen.

För 4 år sedan tog Per-Anders och Mathilda över Stationshuset i Möckeln och där har de nu sin bas.

Hur kommer det sig att ni arbetar med det du gör?

Per-Anders- Efter gymnasiet jobbade jag som extra resurs inom grundskolan och då bestämde jag mig för att jobba med människor på något sätt. Jag läste vidare till Fritidsledare och efter det jobbat inom skola och personlig assistent. Jag har jobbat inom psykiatrin och nu daglig verksamhet sen 9 år tillbaka. Att få människor att växa och bli så självständiga som möjligt är något jag brinner för.

Mathilda- Jag gick omvårdnad på gymnasiet och kände att jag hade hittat rätt. Jag jobbade först inom psykiatrin och för 10 år sedan fick jag möjlighet att börja på daglig verksamhet. Det mottagandet jag fick av personalen och deltagarna gjorde att jag trivdes från första dagen.

Hur ser en dag på jobbet ut?

Vi börjar dagen med att planera, dokumentera, mejla och ringa samtal.

En fin dag är vi ute och håller på med olika projekt i trädgården. Vi skapar något i snickeboa, några går stadsvärd och håller rent och snyggt. Ibland hör kommunens LSS-boende* av sig om de behöver hjälp av vår vaktisgrupp eller någon äldre behöver hjälp av Fixar-Elme. Vi jobbar på blåljushuset, Älmekulla och golfrestaurangen där vi hjälper till med bland annat återvinning.

Så vad deltagarna vill göra, hur energinivån är just den dagen och vilket väder det är styr hur vår arbetsdag ser ut.

Vad är roligast eller stora utmaningar på ert jobb?

Det roligaste är att jobba med alla fantastiska människor, både deltagare och kollegor. Att se glädjen i våra deltagare när de känner att de kan styra sitt jobb och bli så självständiga som möjligt. Den stora utmaningen är att hitta sysselsättning som är meningsfull och anpassad för varje person.

Berätta om något eller någon som berört dig på ditt arbete.

Det är många olika saker som berör oss. Det är alla små framsteg hos deltagarna som får dem att växa som personer.

Även människorna ute på arbetsplatser och i samhället som engagerar sig för att deltagarna ska komma ut och vara delaktiga berör oss.

Hur får ni ihop arbetslivet med privatlivet?

Det kan vara svårt ibland. Vi älskar den kreativa biten i jobbet och när man sitter hemma och letar inspiration till sitt eget hem och trädgård, ser man lika många saker som kan passa att göra på jobbet.

Deltagarna är en så stor del i vårt liv, vi tillbringar mer tid med dom än vår familj, så visst finns de i tankarna även när man är ledig.

Nämn några egenskaper som är bra att ha i ert jobb. Har ni dessa egenskaper eller hur balanserar ni upp det ni är mindre bra på?

Det är bra att vara lyhörd, flexibel och positiv samt att vara bra på att inspirera och motivera och se det goda i människor.

På vår enhet kompletterar vi varandra väl, har bra samhörighet och tillit och tillsammans är vi ett bra team som lyfter varandra. Om något är jobbigt eller svårt så har vi en trygghet där det mesta går att lösa.

Vilken utbildning eller grundkunskap behöver man för att jobba med det ni gör?

Gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram eller Barn- och fritidsprogrammet med inriktning mot funktionshinder eller socialt arbete. Det är bra att ha kunskap/erfarenhet av intellektuell funktionsnedsättning, autism, utåtagerande beteende, lågaffektivt bemötande samt AKK och TAKK (Tecken som AKK) **.

Bemötande är en stor del av arbetet, därför sätter vi stor vikt vid personlig lämplighet.

*Lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade

** Alternativ och kompletterande kommunikation (till exempel bilder och tecken)