Infrastruktur
Älmhult är och ska vara en viktig del av svenska järnvägsnätet. Läs om framtida planerna för höghastighetsbanan och sydostlänken.
Sydostlänken
Sydostlänken är en järnvägssträckning mellan Älmhult och Karlshamn. Tidplan: 2024-2029.
En ny bana kommer att ge positiva effekter för näringslivet och skapa goda kommunikationer. Sydostlänken kan även avlasta godstrafiksbelastningen söderut vilket ger bättre förutsättningar för persontrafiken.
Älmhults kommun är positiv till att järnvägsbygget genomförs och vill gärna att det ska komma igång tidigare än vad nationell plan anger.
Läs mer om Sydostlänken på Trafikverkets hemsida Länk till annan webbplats.
Höghastighetsbanan
År 2035 ska Sverige få sin första höghastighetsbana. Höghastighetsbanan kommer att ge kortare restider och den förväntas stimulera såväl tillväxt som bostadsbyggande längs sträckorna. Detta leder sannolikt till bättre förutsättningar för näringslivet, fler arbetstillfällen och en attraktivare arbetsmarknad.
I nuläget har staten bestämt hur banan ska gå från Stockholm till Jönköping och vidare från Jönköping till Göteborg. Det som återstår är att bestämma var banan ska gå när det gäller sträckningen Jönköping–Malmö.
Sverigeförhandlarna går vidare med höghastighetsbana i väst
Den 1 februari 2016 kom beskedet att Sverigeförhandlarna kommer fortsätta en dialog med parterna som förespråkar en västlig sträckning av den höghastighetsbana som ska byggas mellan Stockholm och Malmö. Så här långt tyder alltså beskedet på att det inte blir några höghastighetståg som passerar och stannar i Växjö, Alvesta och Älmhult.
”Vi delar inte utredarnas slutsats.”
– Självklart är vi besvikna, medger Ingemar Almkvist (S) och Stefan Jönsson (S), som hade förväntat sig ett positivt besked. Vi delar inte utredarnas slutsats men nu har vi fått ett besked och får förhålla oss till det. Vi kommer att följa processen framöver när förhandlingarna påbörjar med parterna som förespråkar ett västligt alternativ. Vi tror fortfarande på vårt underlag fram tills dess att riksdag och regering fattar beslut.
Elizabeth Peltola (C) delar Almkvists och Jönssons synpunkt och tillägger:
– Utifrån de förutsättningar som nu ges med höghastighetsbanan och tillhörande stationsstopp i den västliga riktningen måste vi verka för att hela regionen får så stor nytta som möjligt av höghastighetsbanan. Det är viktigt för hela regionens utveckling, anser Elizabeth Peltola.
– Nu kommer vi snabbt att mobilisera kraft för att stärka Älmhults infrastruktur på andra sätt. Älmhult har trots allt ett mycket gynnsamt och centralt läge så nu gäller det att arbeta för andra konstruktiva lösningar framöver, menar Ingemar Almkvist.
Utvecklingschef Paul Robertsson, är inte heller nöjd med beskedet.
– Älmhults kommun och nätverket Höghastighetsbanan kommer nu gå igenom skälen till beslutet och analysera dessa. Vi kommer att följa den fortsatta processen och vara en konstruktiv aktör för att få en lösning som bäst gynnar hela regionen. Vi vill ha en lösning med öppna spår från Hässleholm till Älmhult och vidare norrut så att trafik kan gå utan byten hela sträckan från Malmö. Vi måste också se till att stärka sydostlänken, säger Paul Robertsson.
Tidsplan
2015
1 oktober: Nyttoberäkningarna lämnades in
Hösten: Sverigeförhandlarna går igenom nyttoberäkningarna och begär eventuellt in kompletteringar
2016
Förhandlingar mellan kommunerna och Sverigeförhandlarna inleds
1 juni: Förslag på finansieringsprinciper lämnades in
2017
Hösten: Överenskommelserna mellan kommunerna och staten är klara
December: Sverigeförhandlarna lämnar en slutrapport
2018
Regeringen fattar beslut om höghastighetsbanan och dess dragning
2035
Höghastighetsbanan kan stå klar
Hur ser ansvarsfördelningen ut?
Sverigeförhandlingen
Sverigeförhandlingens uppgift är att föreslå principer för finansiering, utbyggnadsordning samt att förhandla med kommunerna om var stationerna ska placeras samt om linjesträckning.
Trafikverket
Trafikverket tar fram mycket av det underlag och de analyser som Sverigeförhandlingen behöver. Trafikverket ansvarar till exempel för utredningar av fysisk framkomlighet i landskapet, ekonomiska analyser och beräkningar, järnvägens tekniska systemstandard, lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna samt utbyggnadsstrategi.
Kommuner/Regioner
Berörda kommuner ansvarar för stationer, bostadsbyggande, lokala kommunikationer och tillgänglighet. Det kan innebära stadsutveckling och även planering av regional och lokal infrastruktur.