Stadsmiljöprogram

Älmhults kommun håller på att arbeta fram ett förslag på stads­miljö­program. Arbetet startade hösten 2025 och beräknas pågå till och med sommaren 2026.

En gågata med planteringar, en bänk och ljusslingor.

Mellangatan som går från gångbron över järnvägen till Ikea Museum och Ikea Hotell.

Vad är ett stadsmiljöprogram?

Ett stadsmiljöprogram beskriver hur vår bebyggda miljö ska utvecklas och utformas, både byggnaderna och platserna mellan dem, som bland annat gator, parker, torg, spontana mötesplatser, belysning, konstnärlig utsmyckning. Målet är att skapa en trivsam och levande miljö där alla känner sig hemma.

Älmhults kommuns stadsmiljöprogram ska utgå från översiktsplanen och vara styrande för till exempel detaljplaner och andra projekt inom samhällsbyggnad. Det kommer att gälla Älmhults kommuns alla orter och bli en viktig länk i samhällsbyggnadsprocessen.

En trivsam och levande miljö där alla känner sig hemma

Att skapa en trevlig bebyggd miljö och en levande stadsmiljö är viktigt av flera skäl: det skapar trygghet, bidrar till näringslivet, ger kulturella upplevelser och skapar förutsättningar för socialt sammanhang och integration.

Med ett stadsmiljöprogram som stöd kan vi skapa en bättre helhetsupplevelse för invånare och besökare. Stadsmiljöprogrammet kommer också att skapa bättre förutsättningar för ett aktivt stadsliv och ger nya möjligheter att stärka Älmhults kommuns identitet.

Följ arbetet med stadsmiljöprogrammet

Kommunstyrelsen gav hösten 2025 kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på stadsmiljöprogram. Förslaget ska tas fram under 2026.

En triangel som är bred upptill och med spetsen nedåt och visar stegen för hur stadsmiljöprogrammet tas fram. Högst upp står dialog och intill finns en bock. Nedanför stå analys och statusen "pågående". Längst ner i triangeln står förslag till politik och antagande.

Stadsmiljöprogrammet arbetas fram i fyra steg: dialog, analys, förslag till politik och antagande. Just nu pågår analysarbetet.

Under hösten och vintern 2025–2026 har Älmhults kommun genomfört en enkät­undersökning, flera workshoppar och aktiviteter med både barn, unga, vuxna, föreningar och företag för att kartlägga behov, samla in idéer och få en bild av hur olika grupper upplever kommunens olika platser och miljöer.

Undersökning av favoritplatser och mindre uppskattade platser

Mellan augusti och november 2025 har Älmhults kommun gjort en enkätundersökning där både vuxna och barn och unga från cirka 7 år som bor eller brukar vara i Älmhults kommun fick delta.

Deltagarna fick på en karta visa sin favoritplats och en plats de inte tycker om. De fick också svara på frågor om varför de valt just den platsen och hur den kan bli bättre.

Totalt kom det in 759 svar: 667 från barn och 92 från vuxna.

Barn som deltog i undersökningen fick chans att vinna presentkort på Handelsplats Älmhult. Fyra presentkort har lottats ut till fyra vinnare. Grattis!

Resultat för barn och unga

Svaren från barn och unga visar att de gillar platser som:

  • är trygga,
  • ger möjlighet att umgås med kompisar,
  • har saker att göra och utrymme för aktiviteter,
  • har fina miljöer.

Resultat för vuxna

Svaren från vuxna visar att de gillar platser som:

  • har grönska och lummighet
  • erbjuder lugn och ro
  • ger utrymme för rekreation
  • har fina miljöer.

Karta med alla inskickade svar

På kartan ser du alla inskickade svar. Klicka på markeringarna för att läsa mer om varje svar.

Se kartan med alla svar från enkätundersökningen Länk till annan webbplats.

Medborgardialoger

Älmhultskalaset

Under Älmhultskalaset den 23 augusti 2025 kunde besökare träffa representanter från Älmhults kommun utmed Esplanaden. Besökarna kunde berätta om hur de upplever Älmhult, ställa frågor om det kommande stadsmiljöprogrammet och fylla i enkäter om sina favoritplatser och mindre uppskattade platser.

Se resultaten från undersökningen längre upp på sidan

Ett vitt partytält står uppställt med några orangea ballonger vid övergångsstället mellan Älmhults kommunhus och Jeansbolaget. En kommunanställd i jeansjacka står vid ett ståbord och pratar med fyra tonårstjejer.

Kulturnatta

Under Kulturnatta den 27 september 2025 kunde besökare träffa representanter från Älmhults kommun vid Blohméhuset. Besökarna kunde berätta om hur de upplever Älmhult, ställa frågor om det kommande stadsmiljöprogrammet och fylla i enkäter om sina favoritplatser och mindre uppskattade platser.

Se resultaten från undersökningen längre upp på sidan

En grupp ungdomar sitter runt ett bord med dator utomhus. En kommunanställd guidar.

Dialog med näringsliv och föreningar

Näringslivsfrukost

Arbetet med stadsmiljöprogrammet presenterades på näringslivsfrukosten den 17 september 2025.

Läs mer om frukosten här

En man talar inför publik i uterummet på Le Cedré.

Linus Malmros från Optimera talade också under näringslivsfrukosten.

Workshop med näringsliv och föreningar

I november 2025 genomförde Älmhults kommun en workshop med representanter från föreningsliv och näringsliv. Nio deltagare arbetade med tre övningar.

Insikter från workshoppen:

  • Älmhults centrum är en viktig identitetsbärare. Ett levande centrum är viktigt för hela Älmhult. Handelsplatsen och stråket ut mot handelsplatsen identifierades som platser som bör utvecklas.
  • Det finns många fina rekreationsmöjligheter kring Älmhult. Fortsatta satsningar på utveckling av Haganäsparken ses som positivt.
  • För att våra stadsmiljöer ska vara fungerande, attraktiva och trygga krävs en god skötsel.
  • Det behövs platser att umgås på för alla åldrar och alla plånböcker, men framför allt saknas platser för ungdomar.
  • Det finns ett behov av föreningslokaler i Älmhults tätort.
  • Mer delaktighet efterfrågades vid utveckling av våra stadsmiljöer. Det kan vara små eller stora projekt. Att invånarna som ska använda platserna får vara med att utforma/bygga dem bidrar till ökad social hållbarhet.

Barn och ungas inflytande

Besök på fritidsgården Fenix

Den 7 oktober 2025 besökte en medarbetare från samhällsbyggnadsavdelningen fritidgården Fenix för att prata med unga om Älmhult och berätta om enkätundersökningen.

Se resultaten från undersökningen längre upp på sidan

Intervjuer med barngrupper (4–5 år)

I november 2025 fick barn och pedagoger på kommunens förskolor svara på frågor om vilka platser som de besöker på sina utflykter med förskolan. Frågeformuläret var uppdelat i två delar: en del som riktade sig till barn och en del som riktade sig till pedagoger. Frågorna var anpassade för att ställas till en hel barngrupp där barn tillsammans med pedagoger samtalade om frågorna.

Sex förskolor genomförde intervjuerna i barngrupperna och svarade på formuläret.

Resultatet visar att alla förskolor som svarat har tillgång till flera fina utflyktsmål nära förskolan. Det finns många olika platser att välja på, och de ger barnen möjlighet till varierad lek.

Bland de platser som är extra viktiga för förskolor och yngre barn märks Haganäsparken, Västra Bökhults lekplats, fotbollsplanen i Häradsbäck, Albins lekplats i Diö, Arnolds park och Klöxhultsskogen.

Ett särskilt önskemål som kommit fram är att fotbollsplanen i Diö borde utvecklas så att den passar bättre som utflyktsmål.

Workshop med gymnasieungdomar (17–18 år)

Den 22 januari 2026 deltog eleverna i årskurs 2 på teknikprogrammet på Haganässkolan i en workshop om Älmhult. Syftet med workshoppen var att fånga upp äldre ungdomars syn och perspektiv på tätorten. Workshoppen fungerade även som en fördjupning och komplettering av enkätundersökningen som genomfördes under hösten 2025.

Här är ett urval av slutsatser ifrån workshoppen:

  • ”Dött”, ”tråkigt” och ”det finns inget att göra” är vanliga ord som unga förknippar med Älmhult. För unga finns en stor efterfrågan på fler aktiviteter och saker att göra i Älmhult. I synnerhet under vintertid samt på kvälls- och nattetid upplever många unga att det finns en brist på saker att göra. De önskar både inomhus- och utomhusaktiviteter som nattliv och skridskobanor.
  • Unga uppskattar genomtänkta och välplanerade stadsmiljöer och att det är viktigt för att de ska kunna trivas i Älmhult. De lyfter Paradiset och Västra Bökhult som ett bra exempel medan mindre bra exempel är Hagabo, Haganäs bostadsområde och Älmhults Handelsplats.
  • Älmhults upplevs som uppdelat och segregerat. Järnvägen bidrar till en uppdelning vilket förstärks genom att det inte finns så många ställen där man kan ta sig över eller under järnvägen.
En utskriven karta över Älmhults tätort ligger på ett bord. På bordet ligger även färgglada klisterlappar och olika pennor. Runt bordet sitter några personer, man ser deras händer och armar.

Vad händer just nu?

Nu fortsätter arbetet med analys och att förbereda att förslag till politiken.

Kontakta Servicecenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till servicecenter.

Stängt Öppnar 22 jun kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?

Sidans innehåll