- Startsida
- Stadsutveckling & planering
- Detaljplaner
- Om detaljplanering
Om detaljplanering
Vi skapar förutsättningar för kommunens utveckling bland annat genom att ta fram detaljplaner. Färdigställandet av detaljplaner genomgår en särskild process.
Vad är en detaljplan?
En detaljplan bestämmer hur marken inom ett visst område får användas och vilka byggnader eller anläggningar som får finnas där. Detaljplaner görs framförallt vid större förändringar av ett områdes markanvändning, och syftar främst till att pröva om marken är lämplig för bebyggelse. Vid framtagandet av en detaljplan vägs allmänna och enskilda intressen mot varandra.
Vad reglerar detaljplanen?
I en detaljplan redovisas utformning och användning av gator och andra allmänna platser, liksom användningssättet för kvartersmark och vattenområden. Där regleras byggnaders användningsområde, storlek, placering och utformning. Även genomförandet av planen ska vara beskrivet för bland annat tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga frågor. Planen är rättsligt bindande under genomförandetiden, vilken är mellan 5 och 15 år. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare.
Underlag vid bygglovsansökan
I en detaljplan avgörs många frågor som rör själva byggandet och relationen mellan olika fastigheter. Detaljplaner lägger grunden till hur du får bygga och vilken typ av ändamål byggnaden får användas till.
Antagna detaljplaner
Detaljplaner finns främst inom tätbebyggda områden och samhällen. I Älmhults kommun antogs första planen 1957. Samhällena har växt under åren vilket medför att samtliga planer bildar ett ”lapptäcke” över Älmhult med tätorter.
En gällande detaljplan har antagits, vunnit laga kraft, och styr därmed markanvändningen i det aktuella planområdet. Dessa gäller tills kommunen ändrar eller upphäver dem. I Älmhults kommun finns gällande detaljplaner för de största delarna av orterna Älmhult, Möckeln, Diö, Liatorp, Eneryda, Virestad, Häradsbäck, Delary, Hallaryd, Göteryd och Pjätteryd, samt för flertalet av fritidshusområdena.
- I Älmhultskartan finns alla antagna detaljplaner tillgängliga
Länk till annan webbplats. - Se våra pågående detaljplaner
Planprocessen
Färdigställandet av detaljplaner genomgår en särskild process som i första hand regleras av Plan- och bygglagen (PBL). Tillvägagångssättet är detsamma vare sig kommunen upprättar nya, ersätter eller upphäver detaljplaner.
- Initiering
- Planförslag tas fram
- Plansamråd (synpunkter lämnas på förslaget)
- Inkomna synpunkter sammanställs och planförslaget revideras
- Granskning (synpunkter lämnas på det nya förslaget)
- Inkomna synpunkter sammanställs och mindre justeringar görs
- Antagande
- Eventuellt överklagande
- Laga kraft
Vid framtagande av en detaljplan kan kommunen välja mellan standard- eller utökat förfarande. I vissa fall kan även begränsat eller samordnat förfarande tillämpas.
Standardförfarande
Standardförförande kan tillämpas till de flesta detaljplaner. Villkoren för standardförfarandet är att detaljplanen är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten och inte har betydande miljöpåverkan.
Initiering
En detaljplan kan påbörjas på flera sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan sättas igång från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller lösa särskilda frågor.
Planbesked
Om planbesked söks ska kommunen ge det inom fyra månader. Kommunens beslut till att göra en detaljplan eller inte går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete på eget initiativ utan planbesked.
Ansökan om planbesked Länk till annan webbplats.
Planförslag
Kommunen tar fram ett planförslag. Till förslaget ska det finnas en eller flera kartor över området, fastighetsförteckning och en planbeskrivning. Fastighetsförteckningen ska bland annat ha information om vilka fastigheter som berörs av planen. Fastighetsförteckningen läggs inte på kommunens webbplats på grund av personuppgiftslagen.
Samråd
När ett första planförslag tagits fram beslutar kommunstyrelsen om att sända ut det på samråd till dem som är berörda för att ge dem möjlighet att lämna synpunkter. Det skickas då till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, kända sakägare, boende som berörs och andra som har intresse av förslaget.
Synpunkter på planförslaget ska skickas in skriftligen till kommunstyrelsen. Samrådstiden är normalt tre veckor. Samrådsredogörelse kan göras om kommunen bedömer det behövligt. Denna är en sammanställning av de synpunkter som kommit in och kommunens ställningstagande till dem.
Underrättelse och granskning
Efter samrådet bearbetar kommunen förslaget utifrån de synpunkter som kommit in. Det ändrade förslaget ska kommunen anslå för granskning på kommunens anslagstavla och lägga på kommunens webbplats.
Senast samma dag underrättar kommunen de som berörs av förslaget och har yttrat sig under samrådet. Samtidigt under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna skriftliga synpunkter, för att ha rätt att överklaga beslutet. Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslaget som kommunen har för avsikt att anta.
Granskningsutlåtande
Efter granskningen sammanställs alla skriftliga synpunkter, samt kommunens ställningstagande till dem, i ett granskningsutlåtande. Eventuella revideringar av planförslaget görs. Granskningsutlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om planförslaget förändras väsentligt sker en ny granskning.
Antagande
Det slutliga detaljplaneförslaget antas av kommunstyrelsen. Senast dagen efter att protokollet anslagits skickas ett meddelande om detta till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, berörda kommuner och regionplaneorgan. Meddelande skickas också till dem som lämnat skriftliga synpunkter under granskningstiden som inte blivit tillgodosedda.
Överklagande
De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har, från tillkännagivandet av antagandet, tre veckor på sig att överklaga beslutet till den instans som tagit beslutet. Antagna detaljplaner kan överklagas till mark- och miljödomstolen.
Laga kraft
Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka sex veckor efter antagandet. Planprocessen för den nu gällande detaljplanen är därmed färdig och genomförandefasen kan inledas.
Sammanlagt tar planprocessen ett till två år att genomföra från det att planarbetet påbörjas om detaljplanen inte överklagas.
Utökat förfarande
Utökat förfarande ska tillämpas om planförslaget inte är förenligt med översiktsplanen eller Länsstyrelsens granskningsyttrande. Det ska dessutom tillämpas om planförslaget är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt av stor betydelse. Utökat förfarande tillämpas också om planförslaget har betydande miljöpåverkan.
Initiering
En detaljplan kan starta på flera sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan påbörjas från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller lösa särskilda frågor.
Planbesked
Kommunen lämnar ett planbesked på ansökan under fyra månader. Kommunens beslut till att göra en detaljplan eller inte går inte att överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete på eget initiativ utan planbesked.
Ansökan om planbesked Länk till annan webbplats.
Planförslag
Kommunen tar fram ett planförslag. Till förslaget ska det finnas en eller flera kartor över området, fastighetsförteckning och en planbeskrivning. Fastighetsförteckningen ska bland annat ha information om vilka fastigheter som berörs av planen. Fastighetsförteckningen läggs inte på kommunens webbplats på grund av personuppgiftslagen.
Samråd och Kungörelse
När första planförslaget tagits fram beslutar kommunstyrelsen om att sända ut det på samråd. Planförslaget skickas då till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, andra personer, boende och företag som berörs och andra som har intresse av förslaget för att ge de möjlighet att lämna synpunkter. Synpunkter på planförslaget ska skickas in skriftligen till kommunstyrelsen. Samrådstiden är minst tre veckor.
Planförslaget kungörs i en ortstidning och anslås på kommunens anslagstavla. I kungörelsen ska det framgå samrådstiden, hur och vem lämnas synpunkter och var förslaget är tillgänglig. Planhandlingarna finns också att läsa på kommunens webbplats.
Samrådsredogörelse
Efter samrådet sammanställer kommunen alla synpunkter som kommit in i en samrådsredogörelse. I samrådredogörelsen redovisas också kommunens kommentarer till synpunkterna och förslag på ändringar. Kommunen bearbetar planförslaget utifrån de synpunkter som kommit in och kommunens ställningstaganden.
Underrättelse och granskning
Det ändrade förslaget ska kommunen anslå för granskning på kommunens anslagstavla och lägga på kommunens webbplats. Senast samma dag underrättar kommunen de som berörs av förslaget och har yttrat sig under samrådet.
Samtidigt under granskningen ges myndigheter och andra personer, boende och företag som berörs av planen möjlighet att lämna skriftliga synpunkter, för att ha rätt att överklaga beslutet. Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslaget som kommunen har för avsikt att anta. Planförslaget ska vara tillgängligt för granskning under minst tre veckor.
Granskningsutlåtande
Efter granskningen sammanställs de skriftliga synpunkter som kommit in, samt kommunens ställningstagande till dem, i ett granskningsutlåtande. Eventuella revideringar av planförslaget görs. Granskningsutlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om planförslaget förändras väsentligt sker en ny granskning.
Antagande
Det slutliga detaljplaneförslaget godkänns av kommunstyrelsen och beslut att anta planen fattas därefter av kommunfullmäktige. Senast dagen efter att protokollet anslagits skickas ett meddelande om detta till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, berörda kommuner och regionplaneorgan. Meddelande skickas också till dem som lämnat skriftliga synpunkter under granskningstiden som inte blivit tillgodosedda.
Överklagande
De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har från tillkännagivandet av antagandet tre veckor på sig att överklaga beslutet till den instans som tagit beslutet. Antagna detaljplaner kan överklagas till mark- och miljödomstolen.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att protokollets anslagsbevis satts upp på kommunens anslagstavla, om detaljplanen inte överklagas och Länsstyrelsen beslutat att inte överpröva planen. Planprocessen för den nu gällande detaljplanen är därmed färdig och genomförandefasen kan inledas.
Sammanlagt tar planprocessen ett till tre år att genomföra från det att planarbetet påbörjas om detaljplanen inte överklagas.
Begränsat förfarande
Begränsat förfarande kan tillämpas om alla som kommunen samrått med godkänner planförslaget. I detta fall behövs underrättelse och granskning inte göras. Planen kan gå direkt till antagande.
Initiering
En detaljplan kan påbörjas på flera sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan sättas igång från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller lösa särskilda frågor.
Planbesked
Om planbesked söks ska kommunen ge det inom fyra månader. Kommunens beslut till att göra en detaljplan eller inte går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete på eget initiativ utan planbesked.
Ansökan om planbesked Länk till annan webbplats.
Planförslag
Kommunen tar fram ett planförslag. Till förslaget ska det finnas en eller flera kartor över området, fastighetsförteckning och en planbeskrivning. Fastighetsförteckningen ska bland annat ha information om vilka fastigheter som berörs av planen. Fastighetsförteckningen läggs inte på kommunens webbplats på grund av personuppgiftslagen.
Samråd och granskningsutlåtande
När ett första planförslag tagits fram beslutar kommunstyrelsen om att sända ut det på samråd till dem som är berörda för att ge dem möjlighet att lämna synpunkter. Det skickas då till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, kända sakägare, boende som berörs och andra som har intresse av förslaget.
Om planförslaget godkänts av alla i samrådet behöver underrättelse och granskning inte ske. Kommunen sammanställer ett granskningsutlåtande efter samrådet.
Efter samrådsperioden, och ett godtagande av detaljplaneförslaget från samrådskretsen, finns det inga fler tillfällen att lämna synpunkter. Handlingarna skickas därefter till kommunstyrelsen för antagande.
Antagande
Det slutliga detaljplaneförslaget antas av kommunstyrelsen. Senast dagen efter att protokollet anslagits skickas ett meddelande om detta till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, berörda kommuner och regionplaneorgan. Meddelande skickas också till dem som lämnat skriftliga synpunkter under granskningstiden som inte blivit tillgodosedda.
Överklagande
De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har, från tillkännagivandet av antagandet, tre veckor på sig att överklaga beslutet till den instans som tagit beslutet. Antagna detaljplaner kan överklagas till mark- och miljödomstolen.
Laga kraft
Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka sex veckor efter antagandet. Planprocessen för den nu gällande detaljplanen är därmed färdig och genomförandefasen kan inledas.
Sammanlagt tar planprocessen mellan sex och tolv månader att genomföra om detaljplanen inte överklagas.
Planprogram
En detaljplan skall, enligt Plan- och bygglagen, grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. I programmet anges utgångspunkter och förutsättningar för planen i syfte att ge berörda möjlighet till insyn och påverkan tidigt i planprocessen.