Lagar som styr kommunen

Kommunens verksamhet styrs av lagar som är stiftade av Sveriges riksdag. Utöver lagarna har kommunen möjlighet att utforma regler och policy för sitt geografiska område och sina verksamheter.

Den kommunala verksamheten är en del av den offentliga verksamhet som delas mellan stat, kommun och region. Kommunernas organisation och styrning regleras i kommunallagen som är gemensam för kommuner och regioner. Kommunerna styrs också av speciallagar som plan- och bygglagen och miljöbalken.

Här kan du läsa om några av de lagar och som kommunen måste följa i sin verksamhet.

Kommunallagen i korthet

Kommunallagen styr kommunernas verksamhet och organisation. Lagen ger stort utrymme för kommunalt självstyre, en av de viktigaste principerna i det svenska samhället och hur det styrs. Kommunalt självstyre innebär att kommunerna har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser.

Kommunallag (2017:725) Länk till annan webbplats.

Förvaltningslagen i korthet

Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om hur förvaltningsmyndigheterna (till exempel kommunens nämnder) ska handlägga ärenden. Om någon annan lag eller förordning innehåller bestämmelser som avviker från förvaltningslagen, så gäller bestämmelserna i den andra lagen/förordningen.

Förvaltningslagen anger också rättigheter och skyldigheter för myndigheten och för enskilda, samt innehåller regler om överklagande. Lagen anger också den skyldighet som myndigheten har att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Förvaltningslag (2017:900) Länk till annan webbplats.

Offentlighetsprincipen i korthet

Offentlighetsprincipen ger allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar, utan att uppge vem de är eller varför de vill titta på handlingen. Allmänheten har rätt att ta del av alla allmänna handlingar genast eller snarast möjligt. Detta gäller även handlingar som upprättas och förvaras på myndigheten. Arbetsmaterial och anteckningar som inte har renskrivits räknas inte som upprättade och är därför inte allmänna.

Om du skriver ett brev till myndigheten är det en allmän handling och vem som helst har rätt att få läsa brevet. Myndigheten måste hålla de allmänna handlingarna ordnade så att de lätt kan hittas. Detta görs genom att handlingen registreras i ett diarium. I diariet antecknas vem som har skrivit handlingen och vilket datum den kom in. Handlingen ges också en kort rubrik som beskriver ärendet samt ett nummer som gör det möjligt att identifiera den. 

Principen om handlingars offentlighet finns med i en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen:

"Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar." (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen)

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) Länk till annan webbplats.

Offentlighets- och sekretesslagen i korthet

Vissa handlingar får allmänheten inte tillgång till utan att en sekretessprövning görs. I vissa fall kan sekretessprövningen visa att det finns skäl att vägra att lämna ut en handling. Som exempel kan nämnas att handlingen innehåller sekretessbelagda uppgifter eller att handlingen ännu inte har blivit allmän. Se sekretesslagen, EU:s dataskyddsförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning för vidare information.

Sekretesslagen innehåller bestämmelser om registrering, utlämnande av allmänna handlingar och särskilda bestämmelser om automatisk databehandling. Lagen anger att allmänna handlingar med hemliga uppgifter måste registreras/diarieföras och att övriga allmänna handlingar ska hållas ordnade så att de är sökbara.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Länk till annan webbplats.

Dataskyddsförordningen i korthet

Dataskyddsförordningen (i engelsk förkortning GDPR) syftar till att skydda dig mot kränkning av din personliga integritet i samband med behandling av personuppgifter.

Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Av förordningen framgår när och hur personuppgifter får behandlas. Dataskyddsförordningen gäller då personuppgifter behandlas i verksamheter som bedrivs av myndigheter, företag och organisationer.

Plan- och bygglagen i korthet

Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planering av mark och vatten och om byggande. Bestämmelsernas syfte är underlätta en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Hänsyn ska även tas till den enskilda människans frihet.

Plan- och bygglagen (2010:900) Länk till annan webbplats.

Miljöbalken i korthet

Miljöbalken styr regler för verksamheter som medför eller kan medföra störningar på hälsa och miljö. Lagens tillämpningsområde är mycket vidsträckt och omfattar både små och stora verksamheter, oavsett om dessa medför mycket stora miljörisker eller är av mindre farlig karaktär. Miljöbalken berör även privatpersoners verksamhet.

Miljöbalk (1998:808) Länk till annan webbplats.

Livsmedelslagstiftningen i korthet

Lagstiftningen är till för att konsumenterna ska få tillgång till livsmedel av god kvalitet. Människan ska skyddas mot hälsorisker (matförgiftningar, allergier med mera) och oredligheter (innehållsdeklarationen ska stämma med verkligheten). I dag är nästan all lagstiftning om livsmedel gemensam inom hela EU. De flesta reglerna om mat finns i EU-förordningar och i Livsmedelsverkets bestämmelser.

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Socialtjänstlagen i korthet

Socialtjänstlagen (SoL) är den lag som styr socialtjänstens arbete. Socialtjänstens mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänstlagen framhåller att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring ska få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.

Socialtjänstlag (2001:453) Länk till annan webbplats.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade i korthet

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) omfattar vissa personer med funktionsnedsättning. Verksamheter som bedrivs enligt LSS ska främja jämlikhet och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Länk till annan webbplats.

Hälso- och sjukvårdslagen i korthet

Hälso- och sjukvårdslagen innehåller övergripande mål och riktlinjer för hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Länk till annan webbplats.

Lag om vård av missbrukare i vissa fall i korthet

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en lag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen är vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel.

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Länk till annan webbplats.

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga i korthet

Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en lag som kompletterar socialtjänstlagen när det gäller insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom.

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Länk till annan webbplats.

Kontakta Servicecenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till servicecenter.

Stängt Öppnar 2 apr kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?