Artikeln publicerades 11 november 2025

Markägare besökte våtmarker: ”Helt annat liv här nu”

En man med keps och friluftskläder står med en karta i handen ute i naturen.

Jens Morin, våtmarkskonsult, berättar om den återställda våtmarken i Skinnakärr under våtmarksdagen den 7 november.

Fredagen den 7 november anordnade Älmhults kommun en våtmarksdag i fält för inbjudna markägare. Intresset var stort och cirka 35 personer följde med på besök i Skinnakärr, Degersnäs och Kärraodlingen för att se och höra mer om vilka möjligheter som finns med att återställa våtmarker.

Älmhults kommun har tillsammans med markägare, konsulter, gräventreprenör och länsstyrelsen i Kronoberg under de senaste två åren arbetat med projektet ”Flera våtmarker i Älmhult”. Hittills har fyra våtmarker återskapats med hjälp av LONA-bidrag och i oktober i år blev det klart att projektet fortsätter under hela år 2026.

Succén fortsätter – fler markägare får pengar till våtmarker

”Vi hade till och med en reservlista”

När finansieringen blev godkänd så fick projektet samtidigt en nystart och fler markägare har bjudits in att delta. För att ge fortsatt inspiration och visa vad allt handlar om bjöd Älmhults kommun in till en våtmarksdag med korvgrillning och besök i Skinnakärr, Degersnäs och Kärraodlingen.

Det var jättekul att så många ville komma. Vi hade avsatt 25 platser till dagen och det blev snabbt fullbokat, vi hade till och med reservlista, säger Josefine Gustafsson, som är naturkonsult och projektledare för ”Flera våtmarker i Älmhult”.

Över 4 hektar våtmark i Skinnakärr

Dagen började i Skinnakärr, där Sven-Johan Bengtsson berättade om och visade sin 4,5 hektar stora våtmark som ligger i en betesmark med kor.

Allt har fungerat jättebra och det är ett helt annat liv här nu. Jag hör svanarna och gässen när de slår i vattnet när jag är vid huset, säger Sven-Johan.

Besökarna ställde bland annat frågor om underhållet och Sven-Johan berättade att han får våtmarksbidrag för att hålla det öppet och har djur som kan beta, men att han får hålla undan lite buskar manuellt.

Våtmark utan vatten i Degersnäs

Nästa stopp för dagen var Degersnäs, där Hjalmar Forsberg återställt en 0,7 hektar stor våtmark nära Virestadsjön och Helge å. Men våtmarken har inte en stor vattenspegel året om: vatten rinner till under vintern och våren, för att sedan sakta sjunka undan och lämna en torr mark under hösten. Och det kan vara positivt för vissa arter.

Den här typen av våtmarker är bra för bland annat groddjur, som vill ha tillfälliga vatten där det inte finns fiskar som äter upp deras ägg och yngel, säger naturkonsult Jens Morin när besökarna frågar om det är dåligt att marken blir torr.

Under besöket berättade Hjalmar själv även kort om gårdens historia, om hans motiv till att återställa marken och hur arbetet gick till:

Det här var min morfars gård och jag vill göra det jag kan för att bidra till den biologiska mångfalden. Jag blir så glad när jag ser en större groda eller snäppor. Men jag ville inte ha någon administration, så det var en stor fördel med det här projektet.

Från granplantering till våtmark vid Kärraodlingen

Dagen slutade vid Kärraodlingen, där Carl-Magnus Elmersson berättade om och visade sin 1,5 hektar stora våtmark. Här var förut en granplantering på gammal kärrodling som gav gula granar. Nu finns här en vattenspegel och en slingrande bäckfåra.

Besökarna ställde frågor om vad som är den bästa vattennivån och Peter Wredin, naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen Kronoberg, berättade mer om klimatperspektivet på våtmarker:

Det bästa för klimatet är att täcka så mycket torv som möjligt och ha vattennivån nära markytan. Då slutar den dikade marken att läcka koldioxid och börjar att återbilda vitmossor, som istället binder koldioxid.

Film från dagen

I filmen nedan kan du se korta klipp från våtmarksdagen när deltagarna besökte Skinnakärr, Degersnäs och Kärraodlingen.

Mer information

Är du markägare och intresserad av att veta mer om projektet ”Flera våtmarker i Älmhult”? Kontakta gärna projektledare Josefine Gustafsson.