Älmhult har satt fart på våtmarksarbetet

Älmhults kommun har nu återställt tre våtmarker och flera är på gång inom Lona-projektet ”Flera våtmarker i Älmhult”. Våtmarkerna fungerar som naturliga reningsverk, gynnar den biologiska mångfalden och bidrar positivt till friluftslivet. De minskar också risken för översvämningar och har positiv effekt för klimatet.

Ända sedan 1800-talet har vi svenskar dikat ur våtmarker, både i skogen och i jordbruks­landskapet, för att få mer jordbruksmark och ökad skogs­produktion. Ett gott skäl då, men dikade och uttorkade våtmarker av torv ger också negativa konsekvenser.

Torvmark består av döda växter som lagrats över lång tid. Så länge marken är blöt och syrefattig bryts material inte ner, men när marken dräneras och vattnet försvinner så bildas koldioxid som släpps ut i atmosfären, berättar Cecilia Axelsson, miljöstrateg på Älmhults kommun och initiativtagare till våtmarksprojektet.

Våtmarkernas superkrafter

Förutom att återställda våtmarker minskar klimatutsläppen bidrar de också till klimatanpassning. Vatten ger svalka och det är behövligt när värmeböljorna blir vanligare. Dessutom håller våtmarkerna kvar vatten längre i landskapet och minskar risken för översvämning.

Våtmarker är även bland de artrikaste miljöerna i Sverige och myllrar av liv. Under de senaste hundra åren har dock nästan en fjärdedel av den ursprungliga våtmarksarealen försvunnit. En konsekvens är att vadarfågeln enkelbeckasin har minskat kraftigt i antal.

Enkelbeckasinen är beroende av våtmarker för att häcka och hitta föda. Men det är inte bara den som hotas, utan våtmarkerna är viktiga för den biologiska mångfalden generellt, säger Josefine Gustafsson, projektledare och biolog i Älmhults våtmarksprojekt.

De dikade odlingsmarkerna har också orsakat en ökad övergödning i sjöar och hav. Återställda våtmarker fungerar istället som naturliga reningsverk i landskapet.

I våtmarker rinner vattnet inte igenom så fort som i diken, utan partiklar med fosfor kan sjunka till botten och stora mängder kväve försvinner till atmosfären innan vattnet rinner vidare till sjöar och havet, säger Jens Morin, teknisk konsult.

Underlätta för markägare

Då fördelarna med våtmarker är många vill både EU och regeringen att fler återställs. I Älmhults kommun har tre våtmarker återställts under 2024 – Skinnakärr, Kärraodlingen och Degersnäs – och fler är på gång. Arbetet har fått Lona-bidrag från länsstyrelsen och målet är att göra det så smidigt som möjligt för intresserade markägare.

Nyckeln till framgången i Älmhult är ett gott samarbete mellan kommun, markägare, konsulter, gräventreprenör och länsstyrelsen i Kronoberg. Tillsammans utforskas platsens möjligheter och eventuella utmaningar. Ibland konkurrerar flera intressen om marken och det krävs ett genomtänkt tillvägagångssätt för att gemensamt hitta hållbara lösningar.

I Skinnakärr har markägaren Sven-Johan Bengtsson återställt en 5,5 hektar stor våtmark. Han funderade på att plantera skog på området eftersom betet var dåligt, men det kändes inte rätt. När han hörde om möjligheten att göra en våtmark blev han glad:

Här brukar vara blött och det var våtmark en gång i tiden. Korna kommer att beta i vattenbrynet sedan.

Den andra återställa våtmarken, Kärraodlingen, hade andra förutsättningar. Här fanns redan en granodling, men träden växte dåligt. Platsen fanns med i kommunens lista på lägen som tidigare varit våtmark. När markägaren Carl-Magnus Elmersson fick frågan om att återställa den tackade han ja direkt. Nu är de två meter djupa dikena igenlagda och en ny ringlande bäckfåra är gjord. Arbetet var klart i början av september och änderna har redan hittat tillbaka.

Jag hoppas att folk vill komma till Kärraodlingen och ta en fika vid våtmarken, säger Carl-Magnus.

Fler våtmarker på gång

Flera våtmarker är på gång att återställas och några av dessa är extra tillgängliga för Älmhultsborna. Kommunen har dessutom sökt mer pengar för att förlänga projektet.

För människor som bor här är det viktigt med fina naturområden som bjuder in till friluftsliv. Våtmarker med vattenspegel och möjlighet till att uppleva fågellivet lockar människor till att njuta av utevistelse, vilket också är bra för hälsan, säger projektledaren Josefine Gustafsson.

Mer information

Läs mer om våtmarksprojektet och de återställda områdena här