Utredning om framtidens förskolor och skolor

Älmhults kommun står, precis som många andra kommuner i landet, inför stora demografiska förändringar. Färre barn föds och inflyttningen minskar, vilket redan har lett till färre barn i förskolan och som nu också börjar märkas i grundskolan.

Vilka konsekvenser kan den minskande befolkningen i de yngre åldrarna få för förskolor och skolor i Älmhults kommun?

Älmhults kommun beräknas tappa 13,7 procent i åldersgruppen 1–5 år, och 15,1 procent i åldersgruppen 6–15 år fram till år 2034. Det kommer att leda till många tomma platser i förskolor och skolor, vilket gör verksamheten dyrare och försämrar
förutsättningar för kvalitet och likvärdighet. Det finns redan idag en överkapacitet av platser, särskilt inom grundskolan. Inom förskolan har arbetet påbörjats
tidigare med anpassningar till de lägre födslotalen.

Vem bestämmer hur förskolorna och skolorna ska se ut i framtiden?

För att möta utvecklingen och skapa en långsiktigt hållbar organisation har kommunstyrelsen beslutat att tillsätta en politisk styrgrupp. Gruppen ska ta fram förslag på en ny organisation för både förskola och grundskola upp till årskurs 6. Arbetet ska göras utifrån ett helhetsperspektiv där det handlar om att använda resurserna på ett effektivt sätt, behålla god kvalitet och vara en attraktiv arbetsgivare. Styrgruppen ska också ta hänsyn till frågor som kompetensförsörjning, skolmåltider, lokalvård, investeringar och underhåll.

Beslut om organisationsförändring tas av utbildningsnämnden alternativt kommunfullmäktige beroende på hur stora förändringar som föreslås.

Vad är målet med utredningen?

Arbetet tar sin utgångspunkt i att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av god kvalitet, samtidigt som kommunens resurser används på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt.

När tas beslutet?

En politisk styrgrupp tillsattes i december 2025 och arbetet påbörjas under 2026.

Våren 2026

Under våren skapas en gemensam grundförståelse för problematiken. Bland annat genomförs dialoger och enkäter med elever, medarbetare och vårdnadshavare.

Hösten 2026

Under hösten tas förslag fram till olika handlingsalternativ. Beslut tas preliminärt i december.

Angivna tidpunkter kan komma att förändras.

Hur kommer elever, medarbetare och vårdnadshavare att kunna vara delaktiga?

I utredningsarbetet vill kommunen ta del av erfarenheter, perspektiv och synpunkter från elever, medarbetare och vårdnadshavare. Syftet är att samla in tankar och idéer som underlag till utredningen. Svaren kommer att bidra till kommunens analys.

Hur har elever varit delaktiga i utredningen?

Elever har genom elevråd fått vara delaktiga genom att besvara följande frågor:

1. Vad är viktigt för att du ska klara skolarbetet?
2. Vad är viktigt för att du ska känna dig trygg?
3. Vad är viktigt för att du ska känna arbetsro?

Det eleverna framför allt lyfter som viktigt för att lyckas med skolarbetet är studiero, tydliga ramar och närvarande lärare som kan ge stöd i tid. Många beskriver också att mindre grupper, fler vuxna och anpassade lärmiljöer skapar bättre förutsättningar för lärande.

När det gäller trygghet betonar eleverna vikten av goda relationer, respektfullt bemötande och att känna sig sedda av vuxna i skolan. Tydliga regler och en miljö där alla behandlas rättvist lyfts också fram som viktiga delar för att känna sig trygg.

För att skapa arbetsro beskriver eleverna att en lugn miljö med låg ljudnivå är betydelsefull. De lyfter även vikten av struktur, respekt för varandra och möjligheten att arbeta enskilt eller i mindre grupp. Anpassningar, rätt stöd och lagom stora klasser ses också som viktiga faktorer för att kunna koncentrera sig och arbeta i lugn och ro.

Hur har medarbetare i förskolan varit delaktiga?

Medarbetare inom förskolan har varit delaktiga i utredningen genom dialoger och workshops där frågor om verksamhetens förutsättningar, kvalitet och framtida organisation.

När det gäller tomma platser och minskat barnantal beskriver många medarbetare en oro för framtiden, kopplat till kvalitet, arbetsbelastning och risken för nedläggningar. Samtidigt finns en förståelse för att verksamheten behöver anpassas utifrån förändrade förutsättningar. Medarbetare i ytterområden lyfter särskilt vikten av att värna förskolor utanför tätorten och många ser hellre mindre barngrupper än att förskolor stängs. Flera beskriver också att mindre grupper kan skapa bättre förutsättningar för hög kvalitet.

För att kunna bedriva undervisning med god kvalitet betonar medarbetarna vikten av hög personaltäthet, väl sammansatta barngrupper och utbildad, engagerad personal. Stabilitet i arbetslag och ledning, tid för planering och reflektion samt tillgång till vikarier och stödresurser lyfts också som viktiga faktorer. Även anpassade och flexibla lokaler ses som betydelsefulla för verksamheten.

När det gäller barns sociala utveckling framhåller medarbetarna vikten av närvarande pedagoger, trygghet och goda relationer. Språk, lek och samspel beskrivs som centrala delar i barnens utveckling, tillsammans med möjligheten att arbeta i mindre grupper och ge rätt stöd utifrån barnens behov. Ett nära samarbete med vårdnadshavare och en tydlig värdegrund lyfts också fram som viktiga delar i en hållbar förskoleverksamhet.

Hur har medarbetare i skolan varit delaktiga?

Medarbetare inom grundskola och fritidshem har varit delaktiga i utredningen genom dialoger och workshops om verksamhetens förutsättningar, kvalitet och framtida organisation.

När det gäller tomma platser och höga kostnader beskriver många en oro kring ekonomin och den långsiktiga planeringen. Samtidigt finns en förståelse för att utvecklingen med minskande elevantal är en nationell trend och att verksamheten behöver anpassas utifrån nya förutsättningar. Flera lyfter också att färre elever kan skapa möjligheter till mindre grupper, högre lärartäthet och bättre arbetsmiljö. Medarbetarna betonar vikten av långsiktiga och hållbara lösningar för lokaler och organisation.

För att skapa god kvalitet i undervisningen lyfts trygghet, goda relationer och närvarande vuxna fram som grundläggande. Medarbetarna beskriver också att hög personaltäthet, utbildad personal, kontinuitet och lagom stora grupper är viktiga för att kunna möta varje elevs behov. Stärkt elevhälsa, tydlig samverkan mellan skola och hem samt en hållbar ekonomi ses också som avgörande för verksamhetens kvalitet.

När det gäller elevers sociala utveckling framhålls vikten av trygghet, vuxennärvaro och personal som har tid att arbeta nära eleverna. Elevhälsoteam, samverkan med vårdnadshavare och andra verksamheter samt en god social blandning mellan elever lyfts också fram som viktiga faktorer för att skapa en trygg och inkluderande skolmiljö.

Hur har vårdnadshavare och invånare varit delaktiga?

En digital enkät skickades ut till vårdnadshavare och har varit möjlig att besvara även av andra via kommunens webbplats. Det har även förts en dialog med föräldraråd.

Svaren från vårdnadshavare och invånare visar en tydlig bild av vad som upplevs som viktigast för förskola och skola.

Trygghet, stabilitet och närvarande vuxna lyfts genomgående fram som avgörande för barns och elevers utveckling och lärande. Det handlar både om goda relationer och en lugn miljö där barnen och eleverna känner sig trygga i vardagen.

Samtidigt finns en oro kopplad till nedskärningar och personalbrist. Flera lyfter särskilt vikten av att barn med särskilda behov får rätt stöd i tid och att det finns tillräckligt med personal för att möta olika behov.

Synen på små respektive större enheter är mer delad. En del ser fördelar med mindre grupper och närhet, medan andra lyfter möjligheter till bättre resurser i större verksamheter. Oavsett storlek är barnens bästa en gemensam utgångspunkt i resonemangen.

Utbildning beskrivs också som en viktig investering både för barnens framtid och för kommunens långsiktiga utveckling och attraktivitet.