Håll Älmhult rent

Om allt skräp hamnar på rätt ställe från början sparar vi flera miljoner kronor som istället kan användas till annat. Vårt konkreta mål är ett renare och mindre nedskräpat Älmhult och i förlängningen även en sänkt renhållningskostnad. På köpet mår växter och djur bättre, trivseln ökar och säkerhet för både kommuninnevånare och besökare höjs. Men detta går bara att genomföra tillsammans!

Tillsammans för ett renare Älmhult!

Det finns många skäl till att ta nedskräpningen på allvar:

• Nedskräpningen kostar samhället 225 kronor per person och år.
• I en skräpig miljö ökar risken för klotter, vandalism och otrygghet.
• Nedskräpning är slöseri med resurser – att återvinna metall, plast och annat sparar mycket energi.
• Skräp i naturen skadar och dödar djur och växter.

Det här gör Älmhults kommun

• Vi städar varje vecka, året runt på offentliga platser.
• Vi samarbetar med särgymnasiet och daglig verksamhet på vissa områden.
• Vi gör skräpmätningar för att mäta och följa upp nedskräpning över tid.
• Vi undersöker vilka attityder kommuninvånarna har till nedskräpning.
• Vi genomför kampanjer för att förändra attityder om nedskräpning.
• Vi bjuder in företag, skolor, privatpersoner och politiker till olika städinsatser.
• 2021 börjar arbetet med att införa källsortering i offentliga miljöer till exempel på torg, lek- och badplatser.

Det här kan du göra

Var med du också och visa att nedskräpning är fel. Plocka ett skräp om dagen. Genom att fler och fler är med och plockar ett skräp om dagen och sprider det via sociala medier kan vi förändra beteenden och attityder kring nedskräpning. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Hjälp oss genom att felanmäla skräpiga platser här

Skräpmätningar

För att kunna sätta in rätt insatser och följa upp utvecklingen i kommunen är det viktigt att mäta och följa upp nedskräpningen över tid. Eftersom problemet är både ekonomiskt, socialt och miljömässigt behöver vi mäta både den faktiska nedskräpningen och kommuninvånarnas attityder till nedskräpning.

Under sommaren 2021 gjordes kommunens första skräpmätning på Stortorget, Björkparken, Nicklabacken och kring vattentornet. Arbetet utfördes enligt en metod som är framtagen av Håll Sverige rent. Metoden beskriver hur mycket skräp som ligger på marken i utvalda områden, hur det är fördelat och vad det består av.

Resultatet från skräpmätningen visar att fimparna står för 42 % av skräpet i centralorterna. Plast kommer på andra plats med 40 %. Varav 40 % av plastskräpet var godis-/snacks-/glassförpackningar. Det var i genomsnitt 1,58 skräpföremål per 10 m2.

Fler mätningar kommer att genomföras under följande år för att följa upp om utvecklingen går åt rätt håll. Under 2018 mätte 19 kommuner nedskräpningen i sina stadsmiljöer. I genomsnitt fanns det 5,72 skräpföremål per tio kvadratmeter.

Skräpfacit 2021 Pdf, 1.1 MB.

Fimpa rätt!

I den nationella skräpmätning som gjordes 2020 stod fimparna för 62 % av allt skräp. Snus kommer på andra plats med 14 %. I Älmhult stod fimpar för 42 % och snus för 4 % av skräpet.

Det är viktigt att fimparna hamnar på rätt ställe och inte i vår miljö. Släck fimpen mot marken och släng sedan i en papperskorg. Kommunen har valt att inte ha speciella askkoppar i offentlig miljö eftersom de vanliga papperskorgarna går att använda. Fimpar sorteras som restavfall.

Källsortering med sopsamlarmonster

Sopsamlarmonstren hjälper barn och vuxna att källsortera. Varje monster samlar på en fraktion. Här kan du lära känna monsterna. Du kan också hitta fler tips och övningar för förskolor och F-3.

• Lär känna alla monster Länk till annan webbplats.
• Lär dig mer om Sopsamlarmonster Länk till annan webbplats.

Fakta om sopsamlarmonstrena:

Hässleholm Miljö AB är upphovsmakare
Formgivare är Exakta Creative AB
De är varumärkesskyddade med godkännande för Älmhults kommun

Varför arbeta mot nedskräpning?

Skräp skadar, skräp kostar pengar och skräp skapar otrygghet. Helt i onödan. Därför är det viktigt att motverka nedskräpning.

Nedskräpning är ett problem som har betydligt större konsekvenser än man först tänker sig och dessa konsekvenser täcker hela hållbarhetsbegreppet.

• Nedskräpning skadar miljön. Både den lokala miljön som förfulas, onaturliga ämnen som sprids, djur som skadas och i förlängningen globala konsekvenser med berg av plast som driver runt i våra hav.
• Nedskräpning kostar pengar när kommuner ska städa upp. Skattepengar som kunde använts till bättre ändamål. Nedskräpning kan även innebära indirekta kostnader då fastigheter förlorar i värde och då exempelvis turismen påverkas negativt.
• Nedskräpning skapar även otrygghet, då det visat sig att nedskräpade miljöer leder till klotter och skadegörelse. Människor uppfattar helt enkelt det som okej att slänga skräp på en plats som redan är nedskräpad. Till slut förlorar vi respekten för platsen och den skräpiga platsen upplevs som otrygg.
• Skräp är en produkt av vårt konsumtionssamhälle och ett felaktigt beteende – helt enkelt ett bortkastat avfall som istället borde återvinnas. Skräp är resurser som förslösas genom att de hamnar på fel ställe.

Vi tror att när vi tar ansvar för vår närmiljö och förstår vår egen roll ökar sannolikheten att vi även utvecklar en hållbar livsstil.

Ett skräpfritt samhälle är helt enkelt grunden för ett hållbart samhälle.