Överraskande Älmhult - internationellt & nära
I vänsterspalten visas en meny och kontaktuppgifter
Växande Älmhult
Förra frukostmötet lockade ca 70 deltagare. Med Växande Älmhult som värd avtackades förre vd:n Sölve Johansson som visades välförtjänt uppskattning efter väl förrättat värv. Tillträdande vd Daniel Hopstadius presenterade sig och sitt kommande uppdrag. Han lovade återkomma vid senare tillfälle med en mer detaljerad handlingsplan. Likaså Björn Collin, kommunens nye näringslivsutvecklare som också han presenterade sig och sitt nya uppdrag. - Båda ser med tillförsikt fram mot att få jobba med ett vidare växande Älmhult.
Tak och rasrisk
På det extra mötet berättade Gert Johansson om tak och takras med utgångspunkt från sin erfarenhet som såväl plåtslagare och entreprenör som plåtexpert och konsult. Efter flera snöfattiga vintrar har vi nu haft två med förhållandevis mycket snö. Särskilt förra vintern var det många tak som gav vika. En utbredd uppfattning är att orsaken till takrasen sällan beror på för mycket snö. - Vad är det då?
Gert berättade om en rad olika anledningar som på olika sätt kan orsaka takras. Felkällor kan härledas till såväl projek-terings-, byggande- som bruksskedena. Lite generaliserat menade han att kostnaderna i dessa tre skeden förhåller sig som 1 till 10 till 100. Med det ville han varna för alltför ivriga besparingar i en byggnads tidiga skeden, eftersom dessa kan medföra stora kostnader i slutändan.
En felprojekterad byggnad saknar förutsättningar att bli bra. Får projektören t ex ofullständiga förutsättningar på vilka framtida laster som ska bäras av takkonstruktionen, som till exempel ventilationsaggregat, sprinklerledningar, lyftfästen mm, kan det bli alltför lite marginal kvar för snölasten som kommer senare.
En felbyggd byggnad är inte mycket bättre. Små detaljer kan få stora konsekvenser. Har projektören förutsett en utbredd last men man vid utförandet gör upphängningen så att det blir ett fåtal punkter som får ta hela kraften blir det lokala försvagningar. Som alla vet så är en konstruktion inte starkare än den svagaste punkten.
En felaktigt brukad byggnad kan spoliera det bästa. Gert visade på ett illustrativt sätt med momentdiagram hur takbärningen samverkar när den fungerar som en kontinuerlig balk. På samma sätt visade han hur en felaktigt utförd snöskottning gör att belastningen ökar trots att inte ett gram extra läggs på! Andra vanliga fel i bruksskedet är att man efter hand "hänger på" allt mer i takkonstruktionen. Det kan röra sig om anordningar på taket som skapar sådana lä-förhållanden att det bildas snöfickor på taket. Samma fenomen uppstår om man bygger till med en högre byggnad — då det uppstår en extra belastning av snöfickan som bildas på det lägre taket.
Lars Svensson passade på att tipsa om den information som finns att hämta på Boverkets hemsida www.boverket.se. Boverket höjde kravet på vad ett tak ska tåla i form av snölast i vår region för några år sedan, vilket kan tolkas som att alla äldre tak är lite för klena med dagens kunskap. Med anledning av förra årets många takras - mer än 160 stora byggnader, och enligt försäkringsbolagen totalt cirka 3 200 — har Boverket i samarbete med SP i Borås startat en stor utredning om vad som är orsaken och vad som kan göras för att minimera takrasen. Boverket har på sin hemsida även lagt ut information och råd om vad man kan göra om man misstänker att marginalen är för låg på en takkonstruktion. Se t ex deras informationsblad 2010:6. De låglutande taken är extremt överrepresenterade i olycksstatistiken.
Tak och rasrisk
På det extra mötet berättade Gert Johansson om tak och takras med utgångspunkt från sin erfarenhet som såväl plåtslagare och entreprenör som plåtexpert och konsult. Efter flera snöfattiga vintrar har vi nu haft två med förhållandevis mycket snö. Särskilt förra vintern var det många tak som gav vika. En utbredd uppfattning är att orsaken till takrasen sällan beror på för mycket snö. - Vad är det då?
Gert berättade om en rad olika anledningar som på olika sätt kan orsaka takras. Felkällor kan härledas till såväl projek-terings-, byggande- som bruksskedena. Lite generaliserat menade han att kostnaderna i dessa tre skeden förhåller sig som 1 till 10 till 100. Med det ville han varna för alltför ivriga besparingar i en byggnads tidiga skeden, eftersom dessa kan medföra stora kostnader i slutändan.
En felprojekterad byggnad saknar förutsättningar att bli bra. Får projektören t ex ofullständiga förutsättningar på vilka framtida laster som ska bäras av takkonstruktionen, som till exempel ventilationsaggregat, sprinklerledningar, lyftfästen mm, kan det bli alltför lite marginal kvar för snölasten som kommer senare.
En felbyggd byggnad är inte mycket bättre. Små detaljer kan få stora konsekvenser. Har projektören förutsett en utbredd last men man vid utförandet gör upphängningen så att det blir ett fåtal punkter som får ta hela kraften blir det lokala försvagningar. Som alla vet så är en konstruktion inte starkare än den svagaste punkten.
En felaktigt brukad byggnad kan spoliera det bästa. Gert visade på ett illustrativt sätt med momentdiagram hur takbärningen samverkar när den fungerar som en kontinuerlig balk. På samma sätt visade han hur en felaktigt utförd snöskottning gör att belastningen ökar trots att inte ett gram extra läggs på! Andra vanliga fel i bruksskedet är att man efter hand "hänger på" allt mer i takkonstruktionen. Det kan röra sig om anordningar på taket som skapar sådana lä-förhållanden att det bildas snöfickor på taket. Samma fenomen uppstår om man bygger till med en högre byggnad — då det uppstår en extra belastning av snöfickan som bildas på det lägre taket.
Lars Svensson passade på att tipsa om den information som finns att hämta på Boverkets hemsida www.boverket.se. Boverket höjde kravet på vad ett tak ska tåla i form av snölast i vår region för några år sedan, vilket kan tolkas som att alla äldre tak är lite för klena med dagens kunskap. Med anledning av förra årets många takras - mer än 160 stora byggnader, och enligt försäkringsbolagen totalt cirka 3 200 — har Boverket i samarbete med SP i Borås startat en stor utredning om vad som är orsaken och vad som kan göras för att minimera takrasen. Boverket har på sin hemsida även lagt ut information och råd om vad man kan göra om man misstänker att marginalen är för låg på en takkonstruktion. Se t ex deras informationsblad 2010:6. De låglutande taken är extremt överrepresenterade i olycksstatistiken.
