I vänsterspalten visas en meny och kontaktuppgifter
Hur Älmhult blev en kommun
Från början var det troligen familjen/släkten som utgjorde en grundsten. Innan jordbruksmarken skiftades var byn en gemenskap där bland annat arbetet på åkrar och beten måste organiseras gemensamt. Viktigt var naturligtvis även att kunna skydda sig från människor eller rovdjur.
Etiska regler för mänsklig samlevnad har burits och utvecklats genom årtusenden i religioner och livsåskådningar. Under Asa-gudarnas tid, innan kristendomen blev dominerande, fanns en indelning i härader. Nuvarande Älmhults kommun var delad mellan Allbo härad med centrum kring Alvesta och Sunnerbo härad med centrum kring Hamneda. Gränsen mellan häraderna var sjön Möckeln, med förlängningen av "Häradsdiket" mot söder, som delade området. Diket går idag i rör genom IKEA-området och ner till reningsverket. Inom häradet fanns heliga platser för begravning, offer och ting. Mycket viktig var tingsplatsen. Där skulle tvister och oenigheter lösas under fredliga former. Det är på mötesplatser som tingsplatsen vår lokala demokrati har vuxit fram.
Vi ser fortfarande spåren av våra förfäders demokratiska arbete på tingsplatserna. Rättsväsendet har alltid baserats på härader. De lokala lagarna har tecknats ner och gjorts gemensamma för riket. Rätten att stifta lagar har övertagits av riksdagen. Geografiskt skulle Pjätterydsbon dömas vid Sunnerbo tingsrätt i Ljungby, nedlagd 2006, och Virestabon i Allbo tingsrätt i Alvesta, senare sammanlagd till Växjö. Idag finns alla rätterna koncentrerade till Växjö för hela länet. Indelningen syns också i det gamla fastighetsregistret. Fastigheter vid torget i Älmhult registrerades i Alvesta, medan gårdarna i Klöxhult tillhörde Pjätteryd och registrerades i Ljungby.
© Bo Bergsjö
