Livsmedel

En god livsmedelshygien är grunden för vårt välmående. Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna kontrollerar därför regelbundet alla verksamheter som hanterar livsmedel eller serverar mat inom kommunen.

I Älmhults kommun finns idag cirka 170 livsmedelsföretag. Det är allt ifrån restauranger, butiker, caféer, e-handelsföretag, skolkök till vattenverk. Det finns också mer tillfälliga livsmedelsföretag, till exempel vid festivaler och evenemang.

Om du har några frågor eller synpunkter om livsmedelshantering eller misstänker att du har blivit matförgiftad, vänd dig till kommunens servicecenter.

Livsmedelskontroll

Konsumenter ska inte behöva bli sjuka av att äta den mat som inhandlas i butiker eller som serveras på restauranger. Därför är det viktigt att de livsmedel som säljs är säkra och håller utlovad kvalitet. Det är livsmedelföretagarens ansvar att se till att följa de regler som finns i lagstiftningen. Den offentliga kontrollen görs för att säkerställa att företagarna utför sina skyldigheter.

Av vem och när utförs kontroll?

I Älmhults kommun är miljö- och byggförvaltningen kontrollmyndighet för de flesta livsmedelsverksamheter. Livsmedelsverket är kontrollmyndighet för slakterier, styckningsanläggningar och äggpackerier. Länsstyrelsen är kontrollmyndighet för primärproducenter.

Hur ofta varje anläggning besöks beror på hur stor och hur riskfylld verksamheten är. Denna regelbundna kontroll kallas för planerad kontroll. För den planerade kontrollen faktureras livsmedelsföretagaren en kontrollavgift. Efter inspektionen sammanställs eventuella avvikelser mot lagstiftningen och inspektören gör en bedömning på vilket sätt avvikelserna ska följas upp.

Taxor och avgifter

Planerad kontroll

Verksamhetsutövaren blir inte informerad i förhand om att inspektion ska ske. I vissa fall behövs handlingar och dokument gås igenom. Om det är viktigt att den ansvarige för verksamheten är anträffbar bestäms tid i förväg. Vid mindre avvikelser följs dessa upp vid nästa planerade kontrollbesök.

Uppföljande kontroll

När allvarliga brister konstaterats vid en planerad kontroll följs dessa upp vid ett uppföljande kontrollbesök. Om bristerna inte är åtgärdade och det finns en risk för människors hälsa, kan olika sanktioner bli aktuella. Till exempel förelägganden och förbud.

Märkning och presentation av livsmedel

För att du som konsument ska kunna känna dig säker på vilket slags livsmedel du köper eller äter på restaurang finns regler om märkning och presentation av livsmedel.

Det finns speciella regler om märkningen för förpackade livsmedel och hur märkningen får se ut. Till exempel måste den vara på svenska om livsmedlet ska säljas i Sverige.

För dig som inte tål alla livsmedel är det speciellt viktigt att du kan känna dig trygg med att det som står på märkningen stämmer. Som gäst på restaurang eller café är det också viktigt att få rätt information om maten. Därför ska menyer stämma överens med det som serveras och personalen ska kunna lämna information om vad maten innehåller. Information om allergena ingredienser ska alltid kunna uppges av personalen.

Inom EU finns det 14 ingredienser som klassas som allergener, se mer information på livsmedelsverkets hemsida vilka dessa är.

Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Information som ska finnas på förpackade livsmedel

Förpackade livsmedel ska, med några få undantag, märkas med följande uppgifter:

  • Beteckning - namnet på varan
  • Ingrediensförteckning
  • Allergimärkning
  • Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser
  • Nettokvantitet
  • Bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag
  • Förvaringsanvisning
  • Namn och adress för tillverkare, förpackare eller säljare
  • Ursprung (endast i vissa fall)
  • Bruksanvisning (endast i vissa fall)
  • Verklig alkoholhalt (endast i vissa fall)
  • Särskilda märkningsregler för vissa livsmedel

Information som ska finnas för oförpackade livsmedel

När du handlar oförpackade varor över disk ska personalen kunna ge information om varan. Som gäst på en restaurang ska menyn stämma överens med det du blir serverad. Det är viktigt att livsmedelsföretagaren ansvarar för att kunden inte vilseleds varken vad gäller kvalitet eller innehåll. ​

Livsmedelsverket om märkning Länk till annan webbplats.

Livsmedelsföretagare

Till livsmedelsverksamheter räknas bland annat restauranger, caféer, food trucks, butiker, skolor, internetbutiker, transportörer och importörer. Om du har planer på att öppna en verksamhet som hanterar livsmedel kontakta miljö- och byggförvaltningen.

För all yrkesmässig hantering av livsmedel finns regler som till stora delar är gemensamma för hela EU. Syftet med regelverket är framför allt att maten ska vara säker. Det vill säga att de som äter den inte ska riskera att bli sjuka. Men även att konsumenterna ska få tillräcklig och korrekt information om varorna de betalar för.

Att öppna ett nytt företag kräver kunskaper inom många områden, här kan du få mer hjälp:

Flera olika branscher har tagit fram råd och riktlinjer som hjälp till företagarna. Dessa kallas branschriktlinjer och finns samlade på livsmedelsverkets hemsida.

Branschriktlinjer Länk till annan webbplats.

Ska du starta livsmedelsverksamhet?

Då ska du först anmäla den till miljö- och byggförvaltningen. En anmälan om registrering behöver komma in till miljö- och byggförvaltningen minst 14 dagar innan verksamheten planerar att starta.

Anmälan av livsmedelsanläggning Länk till annan webbplats.

Detsamma gäller om du vill förändra eller upphöra med din verksamhet. Som exempelvis om du får en ny ägare, plats eller gör en bolagsombildning.

Du bryter mot lagen om du startar en livsmedelsverksamhet utan att ha anmält den för registrering till miljö- och byggförvaltningen. Du kan då få betala en sanktionsavgift.

Endast vissa verksamheter ska godkännas av livsmedelsverket innan de får starta. Det är till exempel slakterier, industrier och andra verksamheter som hanterar stora mängder animaliska livsmedel. Oavsett krav på registrering eller godkännande ska företaget ha passande lokaler och utrustning samt system för egenkontroll.

Miljö- och byggförvaltningen tar ut en avgift för registreringen i enlighet med gällande taxa.

Taxor och avgifter

Hur går registreringen till?

Anmälan om registrering måste lämnas minst två veckor innan verksamheten startar.

Följande uppgifter ska anmälas vid livsmedelsregistrering:

  • Uppgift om livsmedelsföretagarens namn och adress samt organisationsnummer eller personnummer
  • Uppgift om lokal eller plats där verksamheten ska vara
  • En beskrivning av verksamhetens art och omfattning

Anmälan ska vara undertecknad av behörig livsmedelsföretagare.

De uppgifter som lämnats in granskas av personal på miljö- och byggförvaltningen. Om någon komplettering behövs av de uppgifterna du lämnat in kontaktas du. Annars registreras verksamheten och du får ett beslut skickat till dig.

Även om du inte fått något besked om beslut från miljö- och byggförvaltningen får du starta verksamheten två veckor efter att anmälan lämnats in. Dock bör du kontakta miljö- och byggförvaltningen för att säkerställa att din anmälan har kommit in.

Din verksamhet kommer att kontrolleras samma dag som den startar eller i anslutning till uppstarten. Vid kontrollen ska lokaler, inredning och utrustning vara ändamålsenliga och rutiner för egenkontroll ska kunna visas upp.

Tänk på att en enskild anmälan om registrering för dricksvattenanläggningen ska skickas in till miljö- och byggförvaltningen.

Anmälan av dricksvattenanläggning Länk till annan webbplats.

Avgifter för livsmedelsföretagare

Alla livsmedelsföretagare i kommunen betalar en kontrollavgift för den kontroll som miljö- och byggförvaltningens personal utför. Kontrolltiden som företaget betalar bygger på riskerna i den hantering som förekommer och den erfarenhet miljö- och byggförvaltningen har av hur verksamheten sköts.

Avgiftssystemet innebär att kommunernas livsmedelskontroll ska finansieras av de avgifter som livsmedelsföretagarna betalar till kommunen.

Vilken avgift som livsmedelsföretagaren ska betala styrs utifrån vilken typ av verksamhet som drivs och de risker som är förknippade med verksamheten. Dessutom påverkar verksamhetens omfattning avgiften, till exempel antal portioner/konsumenter per dag.

Kontrollen delas in i planerad kontroll och uppföljande kontroll som inte var planerad. Kontrollavgiften ska täcka den kontroll som miljö- och byggförvaltningen planerat efter en bedömning av riskerna i verksamheten. Om kontrollen visar på brister kan uppföljande kontroll behöva utföras och företagaren får då även betala för detta.

En företagare som har god hygien i sin anläggning och ett bra system för egenkontroll kan genom detta sänka sin kontrollavgift.

Ny riskklassningsmodell – gäller från 2024

Från och med 2024 använder vi ett nytt sätt för att räkna ut hur mycket kontroll din verksamhet ska få. Livsmedelsverket och alla kommuner i Sverige ska följa de nya reglerna från den 1 januari 2024.

För dig som driver en livsmedelsverksamhet betyder det att miljö- och byggförvaltningen kommer att hämta in uppgifter om din verksamhet för att kunna riskklassa den enligt den nya modellen. Vi kommer att hämta in uppgifterna i samband med ordinarie kontroll eller via telefonsamtal.

Varför införs nya regler?

De nya reglerna är anpassade för att styra kontrollen dit den är mest effektiv. Reglerna tar hänsyn till kända risker kopplade till varor och verksamheter.

Du kan läsa om den nya modellen för riskklassning på Livsmedelsverkets hemsida. Riskklassning av anläggningar och verksamheter från och med 2024 - Kontrollwiki Länk till annan webbplats.

Efterhandsdebitering

Från och med 2024 infördes efterhandsdebitering. Det innebär att verksamheter betalar avgift efter utförd kontroll. Hur mycket du ska betala räknas ut efter hur mycket tid vi lagt på kontrollen och hur mycket administration vi behöver göra.

Förberedelser

Inför vårt besök eller telefonsamtal är det bra om du förbereder några uppgifter. Alla livsmedelsföretagare ska lämna in uppgifter om sin verksamhet utifrån följande fyra delar:

  • Huvudsaklig inriktning handlar om hur verksamhetens livsmedel sprids på marknaden. Till exempel genom försäljning/servering/transport av livsmedel, tillhandahållande av offentliga måltider och grossistverksamhet.
  • Aktiviteter som sker i verksamheten, alltså vad livsmedelsföretaget gör. Till exempel hantering av oförpackat kött, bakning, nedkylning, varmhållning och tillhandahållande av muntlig livsmedelsinformation.
  • Produktgrupper som omfattas av specialregler. Till exempel livsmedel med närings- och hälsopåståenden, livsmedel med skyddade beteckningar och kosttillskott.
  • Verksamhetens omfattning (avser vilken storlek eller spridning verksamheten har, det kan till exempel redovisas som antal årsarbetskrafter). Huvudregeln är att alla som är sysselsatta i verksamheten räknas in, oavsett om man är anställd, egenföretagare eller inhyrd personal. Det kan vara personal i köket, serveringspersonal, städare, kassapersonal, administratörer och liknande. Alla ska räknas med.

Du kan läsa om omfattning på livsmedelverkets hemsida.Livsmedelsanläggning i sista led - Kontrollwiki Länk till annan webbplats.

Har du en certifiering?

Vissa standarder gör att verksamheten inte behöver lika många kontroller. Ta reda på vilka aktuella certifieringar du har för din verksamhet.
Du kan läsa mer om vilka certifieringar som ger färre kontroller på Livsmedelverkets hemsida.

Reduktion av kontrollfrekvens genom tredjepartscertifiering - Kontrollwiki Länk till annan webbplats.

Vad händer sen?

Beslut om din nya riskklassning skickas ut under året och visar hur många tillsynsbesök verksamheten får totalt under 5 år.

Egenkontroll

Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste ha ett system för livsmedelssäkerhet, eller som det också kallas - egenkontroll. Det är livsmedelsföretagaren som ansvarar för att de livsmedel som saluhålls eller serveras är säkra att äta och har rätt märkning och sammansättning.

Livsmedelsverket - egenkontroll Länk till annan webbplats.

Egenkontrollen är till nytta både för företagaren och allmänheten. Genom att planera och kontrollera sin verksamhet kan företagaren undvika att livsmedel framställs med dålig kvalitet eller att de gör människor sjuka.

Exakt hur egenkontrollen ska utformas finns inte reglerat i lagen. Det viktigaste är att egenkontrollen är anpassad efter verksamheten. Ett litet café med enbart kaffeservering och försäljning av färdigförpackade kakor kräver inte så omfattande kontroll. Däremot en restaurang med matlagning från grunden behöver kontrollera desto fler faror.

För att kunna göra ett kontrollprogram måste företagaren först hitta riskerna i verksamheten och utifrån dem göra rutiner som förhindrar att riskerna uppstår.

Några exempel på områden som det ska finnas rutiner för är:

  • Personlig hygien
  • Separering
  • Temperaturer
  • Avfall
  • Utbildning
  • Vatten
  • Spårbarhet

Rutiner innebär i korthet beskrivning av vad som ska kontrolleras, hur ofta det ska ske samt om och hur det ska dokumenteras. Exempelvis kan det stå i rutinen att kylvaror som tas emot kontrolleras vid varje leverans men endast dokumenteras skriftligt en gång i veckan. I rutinen kan det också behöva stå hur man utför kontrollen. Till exempel med vilken termometer och hur den ska rengöras.

Rutinen ska vara enkelt uttryckt för att personalen lätt ska förstå innebörden.

Rutinen ska också tala om vilka eventuella gränsvärden som gäller och vilka åtgärder som ska vidtas om ett gränsvärde gått över. Om rutinen till exempel säger att varmhållen mat ska hålla minst 60 grader och den vid kontroll visar sig vara 50 grader så har gränsvärdet inte uppnåtts. För att ta bort faran med att maten inte är tillräckligt varm, som i detta fallet är en mikrobiologisk fara, måste en lämplig åtgärd vidtas, exempelvis att maten slängs eller återupphettas.

Om något avviker från ett bestämt gränsvärde eller om något annat fel upptäcks i livsmedelshanteringen bör de åtgärder som vidtagits dokumenteras. Dessutom behöver man göra en korrigerande åtgärd, det vill säga en åtgärd som förhindrar att samma fel inträffar igen.

Kontakta din branschorganisation om du vill ha mer information om hur egenkontrollen kan se ut i din bransch.

Kunskaper & utbildning

Maten som serveras på restauranger och säljs i butiker måste vara säker. Därför måste du som jobbar med mat ha kunskaper om livsmedelshygien och vilka regler som gäller.

Så här säger lagen: Livsmedelsföretagare ska se till att den personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter.

Livsmedelsföretagaren ska planera utbildningen för sin personal. Detta ska finnas med som rutin i företagarens egenkontroll. Personalen ska ha tillräckliga kunskaper redan då verksamheten startar och sedan ges möjlighet att upprätthålla dessa kunskaper.

Någon i företaget måste ha kunskaper om egenkontroll. Den som arbetar med specialkost behöver särskild utbildning om allergier.

Det finns företag som ordnar utbildningar i både hygien och egenkontroll. Sök på internet för att hitta dessa företag. Företagen erbjuder både grundutbildningar (oftast på 8 timmar) och repetionsutbildningar (2-4 timmar som ibland kallas motivationsutbildning). Även specialutbildningar om till exempel HACCP och allergier erbjuds.

Regler om hygien

Reglerna om hygien och offentlig kontroll är resultatet av en översyn inom EU i syfte att samordna, förenkla och uppdatera befintliga EG-regler i fråga om hygien och kontroll av livsmedel och att samtidigt förbättra säkerheten för konsumenten.

EG-förordningarna gör företagens ansvar tydligt för att livsmedlen är säkra. Den som utövar verksamheten ska följa bestämda regler i fråga om hygien (god hygienpraxis) och göra upp kontrollplaner som bygger på HACCP-principer.

Reglerna är, i jämförelse med tidigare regelverk, mer inriktade på de mål som ska nås och att ge företagen möjlighet att välja olika vägar för att uppnå målet som är säkra livsmedel. Reglerna är utformade på ett tillmötesgående sätt så att de i vissa fall anpassas efter lokala förutsättningar.

Egen brunn i kommersiell eller offentlig verksamhet

Den som har egen brunn och använder dricksvattnet i kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas i de flesta fall av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Dricksvattenföreskrifter är regler som dricksvattenproducenter måste följa.

Exempel på verksamheter som måste följa Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter:

  • Livsmedelsverksamhet, till exempel restaurang, café, livsmedelsproduktion
  • Offentlig verksamhet, till exempel skola, förskola, vårdhem
  • Kommersiell verksamhet, till exempel hotell, uthyrning av stugor

Om brunnen eller vattenverket producerar 10 kubikmeter dricksvatten per dygn eller mer, eller om minst 50 personer förses med dricksvatten, omfattas också verksamheten av dricksvattenföreskrifterna.

Anmälan av dricksvattenanläggning Länk till annan webbplats.

Frågor och svar

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna om livsmedelshantering. Får du inte svar här kan du kontakta oss.

Vad är ett livsmedelsföretag?

Den som bedriver verksamhet där livsmedel hanteras kallas för livsmedelsföretag. Oavsett om verksamheten bedrivs i vinstsyfte eller inte räknas det som ett livsmedelsföretag.

Vad är en livsmedelsanläggning?

En livsmedelsanläggning är en plats där livsmedelsföretagaren bedriver sin verksamhet. Exempelvis en restaurang eller en butik, men även ett marknadsstånd eller ett importkontor.

Jag vill starta en livsmedelsverksamhet, vad behöver jag tänka på?

Din anläggning ska registreras. Du ska ha ett fungerande system för egenkontroll som är anpassat efter din verksamhet. Du behöver en passande lokal och kunskaper i livsmedelshygien.

Kan miljö- och byggförvaltningen hjälpa mig med min egenkontroll?

Vi ger gärna råd och tips om hur du kan tänka och göra. Däremot får vi inte hjälpa dig att bygga upp din egenkontroll, och till exempel ta fram rutiner. Kontakta istället branschorganisationer eller konsultföretag för att få sådan hjälp.

Du som livsmedelsföretagare ansvarar för att ta fram ett fungerande system för egenkontroll som är anpassat efter just din livsmedelsanläggning.

Ska min verksamhet registreras eller godkännas?

Numera ska de allra flesta verksamheter registreras, till exempel butiker, serveringar och bagerier. De enda som kräver godkännande är så kallade animalieanläggningar där man tillverkar produkter som ska säljas vidare till andra livsmedelsanläggningar av kött eller fiskråvara.

Får jag bygga om min livsmedelslokal?

Du behöver inte meddela miljö- och byggförvaltningen om du genomför renovering eller enklare ombyggnationer. Om däremot ombyggnationen medför att planlösningen förändras räknas det som en betydande ändring av verksamheten och det ska meddelas till miljö- och byggförvaltningen.

Vilka krav gäller för ventilation?

Din lokal ska ha en god ventilation som är anpassad efter verksamhetens omfattning. Det innebär att ventilationen ska ha tillräcklig kapacitet och funktion.

Kontakta Servicecenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till servicecenter.

Stängt Öppnar kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?