Pressinformation: Utvärdering gjord av det finansiella bidraget från IKEA till grundskolan i Älmhult: ”Visar flera tecken på framgång redan under första året”

– Vår första utvärdering ger klara indikationer på att det finansiella bidraget från IKEA till grundskolorna ger bra resultat, till och med bättre än vi vågat hoppas på redan under det första året. Jag känner mig nöjd så här långt, säger Jörgen Rosén, som är rektor och kommunens samordnare för det gemensamma projektet mellan IKEA och kommunen ”Att göra en bra skola ännu bättre”.

På kommunstyrelsens sammanträde i dag presenterade Jörgen Rosén resultaten. Utvärderingen består dels av skattningar från lärare och elever, dels av provresultat. Vid projektets start förra året bestämdes att bidraget skulle gå till utveckling inom tre områden, vilka nu har utvärderats var för sig. IKEA ger 4 miljoner om året för extra insatser inom grundskolan och lika mycket till Internationella skolan. Den utvärdering som presenterades i dag gäller bara grundskolan (exkl. Internationella skolan).

– Jag tycker att flera faktorer pekar på att satsningen ger önskade resultat samtidigt som jag är medveten om att det också kan finnas andra faktorer som påverkar. När vi följt projekten under en längre tid blir det lättare att dra klara slutsatser av vad det finansiella bidraget ger för effekt, menar Jörgen Rosén.

Utvärdering av de tre områdena:

Intensivundervisning (åk 1–3)

Inom intensivundervisningen stöttar en specialpedagog den vanliga undervisningen i ämnena svenska och matematik. Redan i årskurs ett görs en systematisk kartläggning av elever med låga resultat. Det gör att lärarna snabbt kan sätta in individuella utvecklingsplaner under barnets första skolår.

Resultaten för lågstadiet visar att eleverna redan i årskurs två klarar delar av det nationella provet i svenska minst lika bra som eleverna i årskurs tre. De når alltså målen i svenska ett helt år tidigare än vad läroplanen säger. På det nationella provet i skrivprocessen inom ämnet svenska i årskurs tre nådde hela 94 procent nivån godkänt, vilket är ett mycket bra resultat. Grundskolechefen P-O Johansson betonar att tidiga insatser ofta också har effekter under elevernas senare skolgång, då basfärdigheterna sitter och eleverna har en stabil grund för fortsatta studier.

– Vi ser också att lärarnas förväntningar på eleverna har ökat och att eleverna kan och vill mycket om man arbetar på ett stimulerande sätt, säger Jörgen Rosén.

Utveckling av det pedagogiska ledarskapet i klassrummet (åk 4–6)

Det här projektet genomförs i ämnena svenska, matematik och engelska i årskurserna fyra till sex. I korthet går det ut på att det finns mer än en lärare i klassrummet och att man utvecklar det så kallade kollegiala lärandet (lärare som lär av varandra genom att undervisa tillsammans).

Att ha mer än en lärare i klassrummet får tydliga positiva effekter. Lärarna får möjlighet att ge fler individanpassade genomgångar i klassrummet och de kan också arbeta med mindre elevgrupper.

– Det här leder till att eleverna vågar mer, arbetar mer och tar för sig mer. Det blir helt enkelt mer tid för varje elev. Barnen tycker att skolan har blivit roligare och att förväntningarna på vad de ska prestera har blivit tydligare, säger Jörgen Rosén.

I Älmhult har en kartläggning gjorts i årskurs fyra vad gäller barnens läsförståelse och läshastighet. Resultatet redovisas i en så kallad stanineskala* som bygger på en normalfördelningskurva. Här finns inget jämförelsetal med tidigare år men hela 92 procent av älmhultseleverna hade ett värde mellan 5 och 9, vilket visar att de har bättre resultat vad gäller läsförståelse (avkodningsförmåga) än normalfördelningskurvan.

Tre procent av eleverna hade värden på 3–4 och behöver hjälp inom klassens ram. Endast fem procent hade värdena 1–2 och behöver ha en egen handlingsplan för att nå bättre resultat. Det här testet visar sammanfattningsvis att det är fler elever som har höga poäng och att medel på testet ligger högre för eleverna i Älmhult än normalfördelningen.

(*Stanineskala,1–9: 1–3 ligger under genomsnittsvärdet för åldern, 4–6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7–9 ligger över genomsnittsvärdet)

Inköp av teknik och utrustning (Åk 7–9)

En viktig del i satsningen för högstadiet har varit inköp av teknik och utbildning i teknikanvändning. Skolan har köpt in datorer och läsplattor och lärarna har börjat arbeta mer aktivt med IT-baserad undervisning. Tillgången på modern teknik har ökat för eleverna, vilket resulterat i att de har blivit mer motiverade.

Älmhults kommun har tillsatt en förstelärare som kommer att ha som särskilt uppdrag att arbeta med IKTstrategier (IKT=informations- och kommunikationsteknik) inom alla skolformerna.

Ett pilotarbete med molntjänster visar att kommunikationen mellan lärare och elever har blivit snabbare samtidigt som enkelheten i tekniken har lett till ökat intresse.

Trivseln bland högstadieeleverna har ökat. Det visar den trivselenkät som genomförts i år. Drygt 97 procent uppger att de trivs i skolan, vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan föregående års enkät, då det var 93 procent.

– Inom det här projektet har vi också infört en särskild SMS-tjänst så att föräldrarna direkt får reda på om deras barn har haft olovlig frånvaro på en lektion. Detta har lett till minskad frånvaro, vilket är ett konkret positivt resultat. Närvaro är en viktig förutsättning för lyckade skolresultat, menar Jörgen Rosén.

Några sammanfattande kommentarer från skolledningen:

Charlotte Kabo Stenberg, chef för utbildningsförvaltningen:

– Jag är nöjd med de resultat som har presenterats och känner mig förhoppningsfull inför framtiden. Det är både spännande och stimulerande att vi får driva de här projekteten, vars syfte är att utveckla skolverksamheten för att göra en bra skola ännu bättre. Vi har fått en unik möjlighet här i Älmhult som vi både är tacksamma och stolta över. Den ska vi ta väl vara på för alla elevers bästa.

P-O Johansson, grundskolchef:

– Satsningen ger helt klart ökad arbetsglädje och bättre resultat inom skolan här i Älmhult, både bland elever och bland lärare. Detta leder också till att föräldrarna är nöjda. Jag ser bara positiva effekter så här långt och hoppas verkligen att vi får behålla den här möjligheten framöver. Satsningar i skolan behöver vara både strategiska och långsiktiga för att vi ska få en hållbar och positiv utveckling.

Jörgen Rosén, rektor och projektsamordnare:

– Ett resultat som känns oerhört glädjande med hela satsningen är att eleverna själva bedömer att de både jobbar bättre, vågar mer och har roligare lektioner! Dessutom får vi mycket uppskattning från föräldrar, vilket också känns väldigt bra. Nöjda elever brukar resultera i nöjda föräldrar.

Kontaktpersoner:
P-O Johansson, grundskolechef
Tfn: 070-147 24 95

Jörgen Rosén, projektsamordnare
Tfn: 076-886 90 25

Med vänlig hälsning
Malin Blom, kommunikationschef
Tfn: 0733-70 82 88

Nyhet
Publicerad:

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.