Standardförfarande

Se hur hela processen går till här.PDF (pdf, 101.6 kB)

Standardförförande

Standardförförande kan tillämpas till de flesta detaljplaner. Villkoren för standardförfarandet är att detaljplanen är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten och inte har betydande miljöpåverkan.

Initiering

En detaljplan kan initieras på flera sätt. Ofta ansöker markägare och exploatörer om att detaljplaner ska upprättas för att de vill genomföra en förändring. I andra fall kan en detaljplan initieras från politiskt håll för att få till stånd en förändring eller lösa särskilda frågor. Blankett för ansökan finns på Miljö- och byggförvaltningen.PDF (pdf, 27.1 kB)

Planbesked

Om planbesked söks ska kommunen ge det inom fyra månader. Kommunens beslut till att göra en detaljplan eller inte går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete på eget initiativ utan planbesked.

Planförslag

Kommunen tar fram ett planförslag. Till förslaget ska det finnas en eller flera kartor över området, fastighetsförteckning och en planbeskrivning. Fastighetsförteckningen ska bland annat ha information om vilka fastigheter som berörs av planen. Fastighetsförteckningen läggs inte på kommunens webbplats på grund av personuppgiftslagen.

Samråd

När ett första planförslag tagits fram beslutar miljö- och byggnämnden om att sända ut det på samråd till dem som är berörda för att ge dem möjlighet att lämna synpunkter. Det skickas då till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, kända sakägare, boende som berörs och andra som har intresse av förslaget.

Synpunkter på planförslaget ska skickas in skriftligen till miljö- och byggnämnden. Samrådstiden är normalt tre veckor. Samrådsredogörelse kan göras om kommunen bedömer det behövligt. Denna är en sammanställning av inkomna synpunkter och kommunens ställningstagande till dem.

Underrättelse och granskning

Efter samrådet bearbetar kommunen förslaget utifrån inkomna synpunkter. Det ändrade förslaget ska kommunen anslå för granskning på kommunens anslagstavla och lägga på kommunens webbplats.

Senast samma dag underrättar kommunen de som berörs av förslaget och har yttrat sig under samrådet. Samtidigt under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna skriftliga synpunkter, för att ha rätt att överklaga beslutet. Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslaget som kommunen har för avsikt att anta.

Granskningsutlåtande

Efter granskningen sammanställs inkomna skriftliga synpunkter, samt kommunens ställningstagande till dem, i ett granskningsutlåtande. Eventuella revideringar av planförslaget görs. Granskningsutlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om planförslaget förändras väsentligt sker en ny granskning.

Antagande

Det slutliga detaljplaneförslaget antas av miljö- och byggnämnden. Senast dagen efter att protokollet anslagits skickas ett meddelande om detta till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, berörda kommuner och regionplaneorgan. Meddelande skickas också till dem som lämnat skriftliga synpunkter under granskningstiden som inte blivit tillgodosedda.

Överklagande

De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har, från tillkännagivandet av antagandet, tre veckor på sig att överklaga beslutet till den instans som tagit beslutet. Antagna detaljplaner kan överklagas till länsstyrelsen. Om Länsstyrelsens beslut överklagas prövas det av mark- och miljödomstolen. Till sist prövas det av mark- och miljööverdomstolen, som är högsta instans i dessa ärenden.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka sex veckor efter antagandet. Planprocessen för den nu gällande detaljplanen är därmed färdig och genomförandefasen kan inledas.

Sammanlagt tar planprocessen mellan sex och tolv månader att genomföra om detaljplanen inte överklagas.

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.